onsdag, december 28, 2005

A B C D E

"man ska inte behöva läsa samma matte om man ska bli läkare som om man vill bli bilmekaniker" sa Sten Tolvfors, moderat skoltalesman, i morgonens ekosändningar i radion. Antingen är Tolvfors synnerligen okunnig eller också ljuger han medvetet.
Rubrikens fem bokstäver visar de idag förekommande matematiknivåerna i gymnasieskolan. Alla elever ska läsa matematik A, och målet är att alla också ska klara godkänt resultat på denna lägsta nivå. På de naturvetenskapliga linjerna, till exempel, läser eleverna upp till nivå D, och på enstaka gymnasier med stark naturvetarprofil och forskarinriktining så ingår också matematik E.

I samma sändning hörs naturligtvis Jan Björklunds ettriga snattrande. Denne folkpartistiske skolguru som aldrig ägnat en tanke åt pedagogik sedan han lämnade militärhögskolan. I Björklunds värld finns bara två metoder för inlärning, piska åt de svagpresterande och morot till de duktiga. Nu har dock människan, visserligen väl dold i den kommersiella dimman, ändå utvecklats en hel del. Dessutom har samhället och inte minst arbetsmarknaden förändrats ännu mer. Den tid då en duktig bilmekaniker var en hejare på slägga och huggmejsel är för länge sedan lagd till historien. Dagens bilar är inte bara högteknologiska föremål, de är känsliga för sparkar och slag också.

De borgerligas skolpolitik för gymnasiet är bakåtsträvande och bygger på idéer om ett samhälle som inte längre finns.

Till herrarna Tolvfors och Björklund som så gärna talar om de "praktiskt begåvade" som inte behöver några teoretiska kunskaper rekommenderar jag ett studiebesök på Edströmska skolan i Västerås. Ett modern fordonstekniskt gymnasium med kommunen och näringslivet som gemensamma hvuvdmän, och som målmedvetet utbildar bland annat bilmekaniker för 2000-talet. Jag lovar er att utifrån er uppfattning om bilmekaniker att det blir en hisnande upplevelse.

PS. Varför upplyste inte Dagens Eko om felaktigtheten i Tolvfors påstående? Beror det på okunnighet eller saknar ett sådant avslöjande av en moderatpolitikers lögner nyhetsvärde? DS.

tisdag, december 27, 2005

Alternativ död

När tsunamikatastrofrapporteringen står mig upp i halsen tänker jag på de tusen och åter tusen barn i Afrika som i år dött i aids. De mängder av barn som dagligen dör i mässling och andra sjukdomar som i det närmaste är utrotade i västvärlden. Mina tankar går också till de tre vänner som avled redan under första kvartalet, två i cancer och en av brustet hjärta.

Sedan förra julen har femtonhundra svenskar tagit sitt liv och ungefär lika många som dog i tsunamin har dött i trafiken.

Konstaterar därmed att det finns alternativa sätt att dö.

För de nära och kära lägger alltid sorgen en extra sten i ryggsäcken, ibland så tung att man knappt orkar bära den. Men ändå är det så att döden är det naturliga slutet på livet.

Jag påminner mig ett kinesiskt talesätt:
"Du kan aldrig undgå att sorgens fåglar flyger över ditt huvud, men du kan hindra dem från att bygga bo i ditt hår".

fredag, december 23, 2005

Julefrid i själ och hjärta

När vi nu sprungit oss trötta i månglarnas köptempel är det skönt att luta sig bakåt och söka sig inåt mot ande och själ. Nedanstående bön tål att läsas många gånger, sakta, begrundande varje rad.

Den helige Franciskus bön
Herre, gör mig till ett redskap för din frid.
Där hatet härskar - låt mig sprida kärlek!
Förlåtelse där orätt har begåtts,
och enighet där splittring råder.
Där villfarelse finns - låt mig få bringa sanning.
Tro där tvivlet härskar
och förtröstan där förtvivlan råder.
Låt mig bringa ljus i mörkret
och glädje i bedrövelsen.

Min Gud och Mästare
Lär mig sträva efter att trösta hellre än att bli tröstad,
att förstå hellre än att bli förstådd,
att älska hellre än att bli älskad.

Ty det är genom att ge som vi får,
det är genom att glömma oss själva som vi finner oss själva,
det är genom att förlåta som vi själva får förlåtelse,
och det är genom att dö som vi föds på nytt till evigt liv.

Den helige Franciskus var italienare och hette egentligen Francesco Bernardone. Han föddes 1181 i italienska Umbrien och växte upp i ett välbärgat borgarhem. Hans far var klädeshandlare och från början var det meningen att Francesco skulle gå i sin pappas fotspår. Men han upplevde en omvändelse och efter den ägnade han sig åt att vårda spetälska och fattiga och att reformera kyrkan. När han var 28 år hörde han i Portiunculakapellet nedanför Assisi evangeliet om lärjungarnas utsändande år, och han insåg att Gud kallade honom att leva utan ägodelar och fast bostad, på samma sätt som apostlarna gjort, och ägna sitt liv åt att vandra omkring och predika evangelium och visa kärlek i praktisk handling.

År 1228, två år efter sin död, helgonförklarades Francesco. Och från den dagen kom Francesco Bernardone från Assisi i Umbrien att bära namnet "den helige Franciskus".

söndag, december 18, 2005

Sifo räddar julen

Julefrid lyser över Sören Holmberg. Nu ser verkligheten ut som kartan igen. Efter att tre på varandra följande opinionsmätningar som är ovanligt överens i sina tendenser, det borgerliga blockets försprång har ätits upp så kommer en Sifomätning och visar motsatsen. Genast förkastas de tre liktydiga mätningarna, inklusive SCB:s, av alla mätningar överlägset störst och vetenskapligt mest stabila mätning.

"En del av förklaringen till de olika resultaten kan ligga i att Skops intervjuer gjordes mellan den 17 november och 13 december medan Sifos frågor ställdes mellan den 5 och 15 december. Den 1 december kom katastrofkommissionens regeringskritiska tsunamirapport."

Till och med Dagens Ekos nyheter klockan 9.00 den 18 december dras med i yran och påstår att "Skops intervjuer gjordes innan katastrofkommissionens regeringskritiska tsunamirapport presenterades medan Sifos frågor ställdes efter." , alltså en ren lögn.
Det kräver inte alltför mycket uppmärksamhet för att se att Skops mätning på gick i 13 dagar efter det att rapporten presenterades och Sifo ställde frågor under 10 dagar efter att rapporten släpptes. Notera också att Ruab:s mätning som presenterades den 11 december gjordes under tiden 29 november - 9 december.

Den enda undersökning som genomfördes i sin helhet innan tsunamirapporten var SCB:s stora partisympatiundersökning.

När Sifomätningen presenterades fanns Sören Holmbergs mekaniska kommentarer med i samma ögonblick som undersökningen blev offentlig.
Uppenbart föreligger här ett nära samband/samarbete mellan Svenska Dagbladet, Sifo och Sören Holmberg.
Denne Sören Holmberg har för all framtid förbrukat allt förtroende då han övergivit sin vetenskapliga och analyserande roll och ersatt denna med ett synnerligen amatörmässigt önsketänkande.

De politiska kommentatorerna, sensationsjournalistikens riddare, Sören Holmberg och de borgerliga partisekreterarna är nöjda när nu ordningen är återställd.
Driver dessa storheter en medial hetskampanj ska det synas i opinionsmätningarna annars är det fel på folket.

Till sist, en klassiker från militärtjänsten:
"Om verkligheten avviker från kartan gäller kartan".

fredag, december 16, 2005

Opinionsmätningar och kulturskola

Opinionsmätningarnas magi
Hittils under den gångna veckan har det kommit två opinionsmätningar som båda visar på framgångar för Socialdemokraterna och försämrade siffror för Moderaterna. Dessutom är det uppenbart så att det borgerliga blockets stora försprång från försommaren har minskat drastiskt och ställningen mellan blocken är nu så jämn att det inte säkert går att säga vilket av de politiska blocken som är störst.

Nästan intressantare än siffrorna är de politiska journalisternas och deras experters kommentarer. Priset för de bästa undanflykterna delas av Henrik Brors på DN och den eviga experten Sören Holmberg från Göteborg. Henrik Brors har låtit räkna om SCB:s underlag så att det borgerliga blocket plötsligt framstår som överlägset! DN måste ha tillgång till oanade dålda resurser som med några enkla räkneövningar överglänser SCB, en av de mer kompetenta offentliga verksamheterna i Sverige.
Den store statsvetaren och valanalysgurun från Göteborg har drabbats av förvirring. "Antingen är det ett statistiskt fenomen" eller också "har det hänt något i väljarkåren eller inte hänt något i väljarkåren" är Sören Holmberg glasklara analys.
Det finns många genomskinliga sätt att dölja besvikelser, men ovanstående kommer säkert att bli klassiker.

Kreativ kulturskola
Kulturskolan i Bromma kommer att erbjuda, bland andra aktiviteter, kurser i grafittimålning.
Genast poppar det upp ett antal nymoralistiska folkpartister och skriker i högan sky:
"Graffittikurser skapar klottrare"
Så enkelt är livet i folkpartiets värld. Att förstå att grafitti inte är samma sak som klotter tycks oöverstiglit för en folkpartist.
Att dra ut konsekvenserna av folkpartisternas enkelspåriga tankar skulle kunna leda till påståenden av denna typ:
Handelshögskolan skapar ekonomiska brottslingar
Gymnasiets fordonsmekanikerlinjer utbildar biltjuvar
Bartenderkurser främjar alkoholismen
För att inte tala om försvaret som ger rånare vapenutbildning

"De´ ä´int lätt o förklar för en som int begrip" som Ingemar Stenmark sa i sin ungdom när hurtig sportjournalist ställde alltför korkade frågor.

måndag, december 12, 2005

Se upp för folkets vrede Fredrik!

Att uttala sig i folkets namn är alltid en risk, att som Fredrik Reinfeldt göra sig till tolk för folkets vrede är direkt livsfarligt, särskilt för Fredrik som väl inte direkt är känd som folkets man. Inte ens George W Busch talar i folkets namn, han nöjer sig med att tala till folket, visserligen ofta i Guds namn, men det är mindre riskabelt då Gud aldrig blir tillfrågad av opinionsmätarna.

Nu väntar jag bara på massmedias analys av RUAB:s senaste opinionsmätning. Under tiden funderar jag över vem som gjorde flest självmål förra veckan. Laila Freivalds, Maud Olofsson eller KG Bergström?

Nu har jag hunnit äta lunch och söker efter "experternas" kommentarer. Det är fortfarande ganska så tunt med åsikter om senaste opinions mätningen.

Den alltid vältalige statsvetaren Sören Holmberg:
"Antingen är det bara ett statistiskt fenomen eller så är det något helt nytt bland väljarnas beteende. Så kommenterar statsvetaren Sören Holmberg dagens opinionsmätning som gjorts av opinionsinstitutet Ruab och som presenteras i Dagens Industri."

Moderaternas partisekreterare Sven-Otto Littorin:
"Lite förvånande är det nog trots allt, ungefär som statsvetarna säger. Nu får vi väl vänta och se vad de här undersökningarna som kommer framöver, Sifo på söndag till exempel, säger. Men det är klart att det är en varningsklocka för oss och för alliansen."

Henrik Brors i Dagens Nyheter:
"Opinionsstödet ökar för socialdemokraterna, enligt en mätning. Medan förtroendet minskar för regeringen, enligt en annan mätning. Det visar att opinionsläget är mycket osäkert för närvarande, där många väljare ännu inte bestämt sig."

Sören Holmberg igen:
"Ja, det kommer alltså fler opinionsmätningar från andra institut inom kort och först om de visar samma sak som dagens mätning så kan man alltså se ett nytt beteende bland väljarna. Först då vill statsvetaren Sören Holmberg låta sig intervjuas i frågan."

Väntar fortfarande på KG Bergströms kommentar.

onsdag, december 07, 2005

För ivriga borgare....igen

Än en gång har den borgerliga oppositionen i sin iver att komma åt Göran Persson förivrat sig intill förvirring. De har nu missat chansen att genom seriös och kritisk opposition med stöd i tsunamirapporten få väljarna på sin sida.

Att, nästan i falsett, ropa på misstroendevotum och sedan backa är naturligtvis en variant av politisk harakiri. Dessutom att ställa sig i spetsen för folkets vrede utan att först kolla med folket är mycket orutinerat. Inte vill de som på något sätt drabbats av tsunamikatastrofen bli utnyttjade som politiska slagträn i medialcirkusföreställning.

Dessutom glömmer de ömkande journalisterna att andra människor varje dag förlorar anhöriga. Att då påstå att den sorg som drabbat tsunamioffrens anhöriga skulle vara så mycket värre att bära är att förringa alla andra som drabbas av sorg när anhöriga eller nära vänner dör.

Dumt också att vi går miste om en seriös debatt om hur vi ska kunna åstadkomma en bättre fungerande krisorganisation på nationell nivå som även har beredskap när större olyckor drabbar svenskar på resa i andra länder. Bara för att de halvhysteriska borgerliga partiledarna till varje pris vill komma åt Göran Persson och Socialdemokratin.

Tror dom inte att deras politiska alternativ är gott nog för att vinna ett val?

måndag, december 05, 2005

Idiotiseringen tilltar

"Elbolagen har inte lyckats göra sina kunder nöjda" hör jag nyvaken på måndagsmorgonen. Va´ fan! Skulle det vara en nyhet?
Så har det blivit, när någon producerat en rapport om något självklart och välkänt blir det plötsligt en nyhet i massmedia. Att tusentals elabonnenter klagat högljutt i flera år struntar massmedia i, men när något institut presenterar en rapport är det både viktigt och en nyhet.


Är detta ett led i avdemokratiseringen? Ska människors egna erfarenheter och upplevelser ersättas av enkäter och bli forskningsrapporter för att bli synliga? Massmedias nära koppling till lobbyismen och eget opinionsbildande med hjälp av opinionsinstitut är på väg att ersätta folkets röst. Är det någon idé att engagera sig i folkrörelser och politiska partier när den politiska makten har flyttats över till mediala opinionsbildare?

Vad är det då för krafter som ligger bakom avdemokratiseringen? För det första är det svårt att identifiera några indvider som kan ställas under debatt, för det andra finns inga politiska partier som låter sitt förtroende underställas folket i allmänna val som öppet stöder denna utveckling. Visst kan man anklaga den globaliserade kapitalismen och den hämningslösa kommersialismen för att driva på avdemokratiseringen men ställa dessa begrepp till svars är en hopplös uppgift.

Nej det krävs nog åtskilligt mer av folkligt motståd för att hejda idiotiseringen. Det symbiotiska förhållandet mellan massmedia, lobyyismen och opinionsinstituten är starkt och dess strävan att förvandla människorna till nyttiga idioter som konsumerar senaste trenden utan att tänka en egen och självständig tanke är naturligtvis det kommersiella paradiset.

Nåväl, nu är inte idiotiseringen så utbredd som man vid en första anblick kan förledas att tro.

De individer och händelser som visas upp på den offentliga scenen är ju de som passar in i strategin. Majoriteten av befolkningen som dagligen strävar på, var och en efter sin förmåga, är fortfarande samhällets stöttepelare och lever långt från den dekadenta värld som framförallt visas upp i kvällspressen och i de alltmer pinsamma så kallade dokusåpor som får våra TV-apparater att stöna av tråkighet.

Påminner mig ett samtal för c:a 25 år sedan med Carl-Adam Nycop som var en av de på 1950-talet unga journalister som lanserade tidningen Expressen. Fortfarande 30 år sedan starten lyste hans ögon när han berättade om den nya tidningen, inte minst när han pratade om den enorma våg av folkbildning Expressen skulle åstadkomma, parallellt med inträngade sociala reportage och granskning av makthavare. Pratade Carl-Adam Nycop om den tidning med samma namn som ges ut idag?

Senast i helgen uppmärksammade Expressen hur en skådespelare, präglad av storhesvansinne, alkohol och droger, gjorde bort sig på en flygplats. Artiklarna var inte granskande utan möjligen ömkande och anklagande mot polis och samhälle som inte visade någon försåelse för det stora geniet. Resten av tidningen dominerades av att en B-skådis tagit sitt liv och att detta var psykvårdens fel. Så nyanserat.

Spela poker och drick så mycket alkohol du orkar, så att de dolda makthavarna kan erövra världen i lugn och ro.
Då är du riktigt trendig.

torsdag, december 01, 2005

Heltid för män och deltid för kvinnor?

När regeringens utredare presenterade sitt förslag till hur alla ska få rätt till heltidsarbete möttes det av allmänt missnöje. Så blir det oftast med kompromisser där alla olika intressen ska få en del av sin bit med av kakan. Facken tycker att förslaget är tandlöst, Svenskt Näringsliv med sin pavloska reflex sågar hela
förslaget redan innan de läst det.

Men få pratar om vad det egentligen handlar om, nämligen jämställdhet mellan könen, både på arbetsmarknaden och i hemmet.

Ett vanligt argument från arbetsgivarhåll är att det inte går att organisera arbetet utan att ha en stor del av personalen deltidsanställda. Det märkliga är att detta resonemang bara förs om kvinnodominerade arbetsplatser, både privata och offentliga.
När mötte du senast en kommunalanställd man som jobbar deltid?

Eller som en klok man inom handeln sa för någon vecka sedan. Butiker som riktar sig främst till män har ofta män som anställda, men dom jobbar inte deltid.
Just det, var uppmärksam när du nästa gång besöker en byggmarknad, heltidsanställda herrar på golvet och deltidsanställda kvinnor i kassan. Men varuhusets öppettider är ju samma för all personal.
Kolla också bilfirmor av alla de slag och inte minst databutiker.

Så kontentan måste bli att det inte är arbetet i sig som styr behovet av deltidsarbete utan vilket kön majoriteten av arbetskraften har.

Strålskadad av mobilen?

Dagens Nyheter berättar idag om en uppsatt moderatpolitiker som ringt några hundra samtal till en sexchatt med sin tjänstemobil. Han har betalt 10.000:- för samtalen i efterskott.

Naturligtvis förnekar han!

"lämnat min mobil hemma så att andra eventuellt kan ha använt den"
är moderatpolitikerns något luddiga förklaring till samtalen.

Vågar han gå hem i kväll?