Veckan som gick

Nu är det slutrökt på krogen. Inte för jag bryr mig särskilt mycket då jag fimpade för sexton år sedan och krogbesöken har blivit allt sällsyntare med åren. Men det som förvånar mig är att folk finner sig i detta märkliga förbud. Hade detta hänt för tjugo år sedan när jag rökte som en borstbindare och gick på krogen alldeles för ofta hade jag säkert startat en proteströrelse.

Nu hör man inte någon som ens gnäller. Detta är intressant i förhållande till att det knappast går att starta ett enda flerbostadshusbygge utan våldsamma protester och rättsliga prövningar. Inte är det helt osökt att massmedias inställning har en inte obetydlig påverkan på hur människorna reagerar. Av okänd anledning (som kvällspressen brukar skriva när någon krockat med bilen) så har samma kvällspress varit positiva till rökförbudet och startat "fimpaklubbar" på Internet. När ett fyrtiotal Essingebor protesterar mot byggandet av åtta radhus i kanten av en nedsliten idrottsplats får de genast uppmärksamhet i stockholmsmedia och skildras som offer för okänsliga makthavare.

Att protestera mot överheten är inne, men inte vilken överhet som helst. Det är den politiska makten som ska ansättas, politikerna är ju också lättillgängliga objekt i vår öppna demokrati. Men de dolda makthavarna som håller sig undan, skyddade av kapitalets mäktiga murar sitter i orubbat bo. Ett exempel, där kvällspressen också är aktiv, är bensinpriserna. Insamlingar med krav på sänkt bensinskatt organiseras, men när oljebolagen höjer priset tiger man still.

Apropå protester så är folkomröstningarna i Frankrike och Holland intressanta. Tydligen tar väljarna chansen att protestera mot de sittande regeringarna, en idé god som någon, men snart lär sig regeringarna att propagera för nejalternativen, då blir det svårt för proteströstarna.

Just nu springer 17000 individer runt på stadens gator, asfalten är blöt av svett och mitt i vimlet av löpare springer Kungsholmens stolthet Jari Visshed, själv sitter jag instängd i tävlingsområdet. Men det är OK, jag gläds istället åt att ha uppnåt den aktingsvärda åldern då jag kan konstatera att jag har det mesta bakom mig.
Det är obeskrivligt skönt.