tisdag, maj 01, 2007

Arbetarrörelsens internationella högtidsdag

För mig är 1 maj den viktigaste helgdagen på året. Mitt äldsta minne från 1 maj är från 1950 när jag som femåring satt på pappas axlar när han gick i demonstrationståget i Sandviken. Det var stort att få sitta på pappas axlar och det hände bara på 1 maj och när vi gick på bandy på Norra Idrottsplatsen. Om några timmar kommer jag att gå med LO:s och socialdemokraternas demonstration från Humlegården till Norra Bantorget. Det är stort och och känslostarkt.

När jag nu läser virrpannan Per Schlingmanns debatt artikel i Expressen så undrar jag vad Schlingmann vet om arbetare, troligen inte mer än vad som förtäljs i en ordinär uppslagsbok. Det är direkt pinsamt att läsa Schlingmans desperata försök till fjäsk för löntagagrupperna. Om han tror att sådana här i grunden falska utspel ska bättra på alliansens opinionssiffror då underskattar han grovt svenska folket. Den enda moderat som jag just nu skulle vilja höra i denna fråga är Gunnar Hökmark.

Nej Per Schlingmann, ditt projekt det "Nya Arbetarpartiet" är dömt att misslyckas. Du känner inte arbetaren, du är inte vald att företräda arbetarklassen, dina teorier om arbetare grundar sig på dina egna fördomar.
Därför är det kört.

Pingas av Twingly

Pingat på intressant.se

6 kommentarer:

Anonym sa...

Är inte manifesterandet av en politisk helgdag något av en anomali i en modern demokrati. Denna typ av hyllningar till en viss politisk inriktning hör nog inte riktigt hemma i 2000-talets Sverige, eller vad tycker du Håkan?

Håkan Wahlén sa...

Hej Oscar
Manifesterandet av en politisk helgdag kan jag inte på något sätt identifiera med avvikande eller onormalt. Vad skiljer 2000-talets sverige mot 1900-talets, inte särskilt mycket. Att tideräkningen passerade 2000-strecket förändrade i sig ingenting. Om du nu hittat ett som du troligen tycker märkvärdigt ord som anamoli så är anamolin som begrepp möjligen tillämpligt på Per Schlingmans märkliga hyllning av 1 maj.

Anonym sa...

Att man i en modern liberal demokrati har nationell helgdag för att hylla socialismen är inte det konstigt?

Denna typ av politiska hyllningsdagar ger onekligen en känsla av förgångna tider med sovjetiska parader, hyllningstal till de stora ledarna och gammal falsk klasskampsretorik där kollektivet (oftast i form av de egna partibossarnas intressen) alltid kommer före den enskilde arbetarens rättigheter och önskemål.

Håkan Wahlén sa...

Men bäste Oscar
Är du totalt historielös och förnekar att det finns klassmotsättningar?
Vad menar du med liberal demokrati? Demokrati är helt och odelat, eller också är det inte demokrati. Det går inte att gradera demokrati i lite eller mycket, demokrati är delad makt, dess motsats är envälde.

Att den höger som idag vill kalla sig "Nya arbetarpartiet" alltid försökt begränsa makt och inflytande framförallt för den icke egendomsägande delen av befolkningen går inte att radera bort ur historien. Har du funderat över varför högern var emot den allmänna rösträtten i Sverige för drygt 80 år sedan?
De nuvarande högerpartierna följer traditionen, de redan rika blir rikare och de fattiga marginalsieras alltmer.

För övrigt förvånar det mig att den som kommunikatör erkänt skicklige Per Schlingmann gör ett så totalt klavertramp i Expressen. Han borde känna till att självutnämnda "arbetarledare" alltid misslyckas med sitt uppsåt.

Oscar, lyft upp kepsen i pannan så att du får fri sikt och du skall upptäcka att klasskampsretoriken är mer aktuell än på många år.

Anonym sa...

Till viss del kanske jag är en reinkarnation av de klasskämpar du lovordar, skillnaden är dock att i dagens svenska samhälle så är det ju faktiskt socialdemokratin som utgör en del av "folkförtrycket" eftersom detta parti genom sin långa politiska dominans utvecklats till en maktfullkomlig koloss. Att det finns personer som vågar protestera mot denna överhet måste väl ändå värma ett gammalt revolutionärt hjärta...

Håkan Wahlén sa...

Jahadu Oscar
Inte vet jag vem du är, men det är OK att vara anonym på Internet, men trovärdigheten i argumentationen blir ju inte så stark.
Att socialdemokraterna är det i särklass största partiet i Sverige sedan länge innebär att du "idiotförklarar" en stor del av befolkningen som envisas med att rösta(s). Den maktfullkomliga koloss du pratar om är en myt. Jag som umgås både med socialdemokrater och har många vänner som röstar borgerligt kan berätta att jag möter fler kritiska röster mot socialdemokratisk politik inom partiet än utanför. Så är det och så ska det vara i ett parti där det är tillåtet att ha egna åsikter och där demokratin ser till att det är högt i tak.
Du är välkommen även i den debatten om ditt mod räcker till.