Har alliansen redan gett upp hoppet?

Mycket tyder på att den borgerliga alliansen redan gett upp hoppet att vinna nästa val. Särskilt tydligt märks det i Stockholms kommun. För nu har det blivit väldigt brottom att attackera välfärdssamhället. Naturligtvis förstår allianspolitikerna signalerna i opinionsmätningarna men man väljer den tuffa vägen, riv ned så mycket som möjligt, istället för att moderera sina förslag, söka breda lösningar som skulle göra det möjligt att vinna även nästa val.

Nej."Allt är till salu!" står det i klartext i verksmahetsinriktningarna för 2008-2010. Alla verksamheter, förutom myndighetsutövning, ska konkurrensutsättas, är en genomgående linje, dessutom, men mer i skymundan finns det andra tunga målet, sänkta skatter. Det är en samlad och bred attack mot den svenska modellen.

Ingen allianspolitiker, i regeringen, landstinget, kommunen eller stadsdelsnämnd visar ens en antydan till tveksamhet, trots att den finns på tu man hand.
Partipiskorna viner smärtförnimmande och ve den som inte går i takt i det raka ledet. Det diciplinerade fotfolket är helt i centralmaktens våld, det är inte osökt att mina tankar går till Kreml.

Valfriheten ska öka, jobben ska komma och skatterna ska sänkas.Det mycket förenklade budskapet - privatisera - konkurrensutsätt - avknoppa är lösningen på alla frågor.

Det senaste tillskott i denna Columbi äggröra är utamningsrätten. I korthet innebär det att vem som helst kan "utmana" rätten att driva en kommunal verksamhet genom att presentera en plan för hur man vill driva den kommunala verksamheten bättre eller billigare. Vad som händer och hur kommun och politiker ska hantera en utmaning verkar ingen med säkerhet kunna svara på.
I veckan ville en friskola med muslimska förtecken genom utmaning ta över driften av Solbergaskolan i södra Stockholm. Då rycker skolborgarrådet Lotta Edling (fp) snabbt ut och meddelar i de lokala nyhetssändningarna att det går inte "rektorn, föräldrarna och eleverna vill inte". (På Tibbleskolan i Täby existerar inga sådana argument, när majoriteten av lärare och elever inte ville privatiseras.)

Naturligtvis måste frågan ställas; var det fel utmanare i Solberga?

Leijonborg avgår i höst

Allianskamraterna Göran Hägglund och Maud Olofsson är snabbt ute och säger att Leijonborgs reträtt inte skadar alliansen. Justa kompisar. Den erfarne Henrik Brors i Dagens Nyheter ser dock problem för regeringen. Den ständigt frånvarande statsministern säger som vanligt ingenting. Sitter han i husarrest eller siktar han på att bli en lika mytomspunnen figur som Usama bin Ladin?

Nu startar ett spännande race i Folkpartiet. Vem som spränger målsnöret först i september är mycket svårt att gissa. Men det blir inte Jan Björklund, mannen som springer fortare än han tänker, kommer återigen att skjuta sig själv i foten på upploppet och linka i mål som tvåa.

Även för oss utomstående blir det trots allt intressant att följa striden mellan de socialliberala och nyliberala falangerna inom folkpartiet. För Sverige och dess invånare skulle en socialliberal triumf i vart fall innebära ett litet steg bort från den destruktiva och starkt polariserade blockpolitiken. Ett sådant steg skulle gynna de allra flesta här i landet.

Feghet eller förändring - vad är bäst?

När Socialdemokraterna i Stockholm genomförde sitt årsmöte i helgen omvaldes i stort sett hela styrelsen. Ett enda nytt namn i den 22 personer stora styrelsen. Detta efter att partiet i Stockholm gjort sitt sämsta val någonsin.
Parallellen med hockeylaget som åker kana ner genom seriesystemet och envist behåller samma laguppställning och ledning ligger nära till hands. Vad det laget hette är det ingen som minns idag.

På den omvalda styrelsen vilar nu ett tungt ansvar att visa och våga göra de förändringar i politik och organisation som är ett absolut villkor om socialdemokratin i Stockholm ska komma tillbaka till den politiska makten. Det är faktiskt så att de tre senaste valen, 1998, 2002 och 2006 alla visat historiskt sett mycket dåliga resultat. Att makten i stadshuset 2002 tillföll socialdemokraterna var mer tur än skicklighet.

Men det är bråttom, det räcker inte att hänvisa till att nästa val är först 2010. Redan innan detta år är slut måste tydlig handlingskraft ha visats annars blir det stora svårigheter för styrelsen att politiskt överleva årsmötet 2008.

Ullenhag banar väg för rasisterna

När folkpartiets partisekreterare Eric Ullenhag accepterade en debatt med Sverigedemokraternas Jimmy Åkesson i TV8 bäddade han för det främlingsfientliga partiets största framgång hittils. En framgång långt större än höstens valresultat.
Att ge Sverigedemokraterna denna mediala plattform, där dess ordförande oemotsagd får påstå att muslimer inte vill ingå i det svenska samhället, att de vill leva segregerat, är befängt. Ett sådan direkt rasistiskt påstående skapar inte ens rubriker i övriga media. Vad hade hänt om Åkesson sagt judar istället för muslimer? Fortsätter den mediala framgången för Sverigedemokraterna med draghjälp från folkpartister och moderater är det bara en tidsfråga innan Åkesson buntar ihop muslimer, judar, afrikaner, zigenare och homosexuella som icke önskvärda i Sverige.

På söndag kväll följs Sverigedemokraternas mediala framsteg av en ny debatt med moderaternas partisekreterare Per Schlingman och utgången är given. Åkesson vinner debatten och kommer att belönas med stigande opinionssiffror vid nästa månadsskifte.

När nu Ullenhag och Schlingman legitimerar Sverigedemokraterna som ett rumsrent parti har dom också gett en signal till de tusentals främlingsrädda medelsvenssons att öppet ta ställning för Sverigedemokraternas rasistiska budskap.

Är det "pr-genierna" Schlingman och den obehaglige Johan Jakobsson(fp) som på detta sätt vill bredda ett eventuellt framtida borgerligt regeringsunderlag inför valet 2010?

Dom faller som käglor!

Är det ett chickenrace som pågår inom Stockholms läns landsting? I förrgår ersattes chefen för Karolinska Universitetssjukhuset Cecilia Schelin Seidegård med Birgir Jakobsson från Capio S:t Göran. Idag meddelar Företagarna att Anna-Stina Nordmark-Nilsson blir dess nya VD. Anna-Stina som är direktör på HSNf, den nya majoritetens prestigeprojekt när man organiserar om landstingets centrala förvaltning har just genomfört de interna förhandlingar som var nödvändiga för förverkligandet av den nya förvaltningen HSNf. Nu lämnar hon skutan och seglar vidare med Företagarna.

Sedan valet har nu koncernledningen tappat tre av sina mest framträdande profiler. Landstingsdirektören Sören Olofsson hoppade först, sedan kommunikationsdirektören Monika Kraft och nu direktören för den tyngsta förvaltningen Anna-Lisa Nordmark-Nilsson samma vecka som chefsbytet på det största sjukhuset genomförs.

Vad säger den politiska ledningen i landstinget? Är dom nöjda att allt går enligt plan eller är dom möjligen oroade av att viktiga nyckelpersoner väljer bort landstinget?

Med svansen mellan benen

Finansminister Borgs höga svansföring slokade rejält lagom till Påsk. Efter att under hela första halvåret med alliansregeringen har finansministern försökt se och låta myndig när han basunerat ut sitt budskap om att statsfinanserna ska vara sunda. Nu skymtar skammens rådnad på hans kinder.
Villalobbyn har satt stenen i rullning och vi kan förvänta oss en traditionell borgerlig ekonomisk politik. Många stenar kommer nu att börja rulla i utförsbacken, miljard för miljard.
Samtidigt med eftergifterna till villalobbyn gick "de nya moderaterna" i graven. Ordningen i klassamhället är återställd. De rikare blir rikare på de fattigas bekostnad - orättvisorna byggs in i samhällsbilden. Den ringmärkta finansministern med hästsvans kommer snart att vara glömd och hängas i olja bland företrädarna i finansdepartementets korridor. Eftermälet blir som för andra borgerliga finansministrar, teoretiskt framstående, välutbildad men politiskt klen och inkompetent.

För övrigt är det tråkigt och klantigt att sjukhusledningen i Oskarshamn missunnar statsministern delikatessen stekt salt sill med löksås.

Bilismen har fått nya ovänner

I ett pressmeddelande från Vägverket läser jag:"Det finns risk för att många vägbyggen måste skjutas på framtiden. Vägverket har på regeringens uppdrag tagit fram en förändrad investeringsplan som är 15 procent lägre än den nuvarande planen."Förbifart Stockholm försvinner ur planen på obestämnd tid.

Efter detta dystra besked konstaterar jag att vi i Stockholm snart har biltullar runt staden. Alltså en ny skatt som drabbar storstockholms bilister. Det handlar numer inte om några miljöavgifter utan ett mer klassiskt borgerligt ekonomiskt tänkande för att finansiera byggandet av landsvägar. Att biltullen blir avdragsgill i deklarationen för de som gör arbetsresor är ett sätt att blidka den egna opinionen och konservera klyftorna mella låg- och höginkomsttagare.

Samtidigt läser jag nu i media om den förändrade bilförsäkringen som i ett första steg höjer trafikförsäkringsavgiften med c:a 30% och om tre år är samma avgift fördubblad. Den höjda avgiften ska täcka sjukvårdskostnader för trafikoffer. Snacka om systemskifte!

Bensinskatten? Ja inte har den sänkts.

Undrar just vart alla dekaler och streamers med med krav på sänkt bensinskatt, bygg ringen nu och inte minst Stoppa biltullarna tagit vägen? Finns dom att få tag i tar jag gärna emot tips.

I väntan på ev tips funderar jag över när miljöbilslistan för Stockholm kommer. Inte blir jag förvånad om den innehåller både Rolls Royce och BMW:s stadsjeepar.

Svenskt Näringsliv - vilket liv!

Arvtagaren till gamla SAF (Svenska Arbetgivarföreningen), Svenskt Näringsliv visar nu sitt rätta jag. Namnbytet var en detalj i omorienteringen från renodlad arbetsgivarorganisation till modern lobbyorganisation som snabbt tog itu med de omoderna centrala förhandlingarna. LO:s inflytande över löneförhandlingarna skulle minska, branchorganisationerna var bättre skickade att sköta lönebildningen. Så plötsligt dyker gamla SAF upp och sätter stopp för ett löneavtal som handelns organisationer enats om.

Inget nytt under solen
Att Svenskt Näringsliv nu hotar handelsarbetsgivarna med höga böter om de framhärdar och skriver under det avtal de accepterat är inget nytt. Böter mot medlemsföretag och brancher är en gammal tradition inom arbetsgivarorganisationen. Redan för c:a 35 år sedan träffade jag mindre företagare som efter massiva kampanjer anslutit sig till SAF. När de ganska snart upptäckte att de inte fick valuta för den höga medlemsavgiften blev de minst sagt chockade när de fick veta vad det skulle kosta att lämna organisationen. Med höga straffavgifter gjorde SAF det omöjligt för de flesta företag att begära utträde. Nåväl, det är deras sätt att hantera sin organisation, att förvänta sig något annat från herrar som betraktar demokrati som en svordom är inte möjligt.

Att det var SAF som drev de borgerliga partierna till att införa kollektivavtalslagen 1928 under starka protester från fackföreningarna talar både Svenskt Näringsliv och den politiska högern tyst om idag. Det var dåtidens arbetsgivare som på detta sätt ville tvinga fram arbetsfred och få slut på de ofta förekommande strejkerna som tog hårt på svensk arbetsmarknad under 1920-talet.

Tio år senare, 1938, hade LO och fackförbunden förlikat sig med kollektivavtalslagen och satte sig ned ute i Saltsjöbaden tillsammans med SAF och träffade den överenskommelse som blev "saltsjöbadsandan". Att denna anda som varade till långt in på 1960-talet haft en mycket stor betydelse för vårt lands utveckling till kanske det främsta av välfärdssamhällen kan knappast någon ifrågasätta.

Nu går klockan snabbt bakåt, de "nya" moderaterna och de andra högerpartierna vill tillsammans med Svenskt Näringsliv tillbaka till tiden före 1928.

Borgarrådet Alvendal floskeldrottning?

Igår kom en personlig inbjudan till frukostmöte i Kista Galleria den 28 mars. Det är borgarrådet Alvendal som konstaterar att "Dagens utmaningar handlar inte främst om att bygga bostäder så fort som möjligt utan mer om skapandet av områden som är attraktiva och som har en potential att vara så även i framtiden".

Borgarrådet Alvendal pratar om "framtidens digitala hem" och "en innovativ boendemiljö". Så käckt! Frågan är om Alvendal uttalar sig som integrationsborgarråd?

Klart är att borgarrådet tar ställning för en fortsatt obalans inom bostadsmarknaden, höga boendekostnader, dyra bostadsrätter och långa köer av bostadssökande.
Medarrangörer till frukostmötet är Stockholms Byggmästarförening, Fastighetsägarna och Stockholms Byggnadsförening.

Att lobbyismen växt sig stark i Stockholm vet vi sedan länge men när borgarråd upphör att vara folkvalda politiker och istället agerar som lobbyister är det ett aktivt angrepp på demokratin.

Det får väl bli tidig uppstigning den 28 mars för att ta vara på möjligheten att möta lobbyisten Alvendal live.

De nya moderaterna?

I Stockholm syns dom inte till.
Trots starka reaktioner från miljö- och friluftsorganisationer, orienterare, fritidsfiskare och jägare, representerandes en kvarts miljon stockholmare, driver moderaterna igenom en försäljning av jordbruk och värdefulla grönområden. Privatiseringen av dessa stadens markområden äventyrar en långsiktig utveckling och tillväxt av storstockholm och man bortser helt från framtida behov av rekreations- och grönområden. Dessutom skapar beslutet stor oro bland de jordbruks- och gårdsarrendatorer som riskerar att förlora både sina livsverk och pengar de investerat i utveckling av sina verksamheter.
Läs vad en tongivande Krav-odlare säger i tidningen Stockholm City

Försäljningen riskerar att få stora negativa konsekvenser för jägare med jaktarrenden, fritidsfiskare, orienteringsklubbar och för miljövården.
Det är en skrämmande nonchalans att inte lyssna på medborgarnas protester och arrendatorernas oro. Nu får vi bara hoppas att andra kommuner eller staten (miljömjukisen Reinfeldt?) tar ett ansvar för stockholmarnas livskvalitet och närmiljö. När en dogmatisk partiideologi får ersätta sunt förnuft väger människors intressen lätt.
I Stockholm visar den politiska högern sitt rätta ansikte.

Alkoholistens bästa vän

Pinsamt omodernt (skrev jag den 1 januari 2007 och fyller nu på med Kristersson förslag om dygnet runt-öppna krogar).
Det moderata socialborgarrådet Ulf Kristersson gjorde ett utspel lagom till nyårshelgen där han propagerade för fler 5-öppna krogar i Stockholm.

Så pinsamt omodernt!
Kristersson verkar har legat i ide i Strängnäs de senaste åren och inte uppmärksammat att stockholmarna är trötta på supandet. Vilken normal männsika, som arbetar och betalar skatt, kan ens drömma om att sitta på krogen och supa till klockan 5 på morgonen?

Nu går han vidare med nattöppna krogar. Ett motiv ska vara att det är så mycket bråk när de sent öppna krogarna stänger. Vilken strålande logik! Så bråken beror på stängningstiden, inte på att de som är kvar sist på de femöppna krogarna är de som är mest berusade, mest aggresiva, mest omdömeslösa. Ofta har dessa personer konsumerat alkohol 10-12 timmar i följd, det är självklart att deras hjärnor har en starkt nedsatt funktion framåt morgonsidan.

Alkoholistens vän
Dessutom måste följande fråga ställas: vilka krögare har råd att ha öppet de nu sex alkoholfria timmarna mellan 5 på morgonen och 11 på förmiddagen för att servera ett gäng alkoholister? I alla fall inte de seriösa krögare som är angelägna att göra rätt för sig vad gäller, regler, skatter och kollektivavtal.

Att Kristersson har mage att presentera sitt oansvariga förslag på internationella kvinnodagen vittnar om synnerligen dåligt omdöme då det är allmänt känt att relationen våld mot kvinnor och hög och långvarig alkoholkonsumtion (hos män) har ett starkt samband.

Att ett socialborgarråd konfronteras med missbrukare i sitt uppdrag är naturligt, men ingen före Kristersson har försökt att öka tillgängligheten till alkohol för de som redan dricker för mycket, han måste missuppfattat uppdraget när han satsar på att bli alkoholistens bästa vän.

Nej Kristersson, lyssna på din partikamrat finansmnisterns raka besked "folk ska jobba inte supa".

En rejäl backlasch!

I lokaltidningen Vårt Kungsholmen läste jag i veckan en frågespalt där läsare på gatan fick svara på frågan "Är du jämlik?". Svaren gör mig mycket bekymrad.

Jämlikheten mäts tydligen i procent av insatser i hemmet, underförstått att hjälpa kvinnan. 50/50 i tid är det simpla målet. Mannen som bara hjälper till i omfattningen 35% men i alla fall lämnar sina egna skjortor till kemtvätten tycker ändå att han är rätt duktig! Eller den unga mamman som är föräldraledig just nu och därför tycker att jämställdheten i hennes fall för närvarande är 0%!

Vad är det som hänt sedan 70-talet? Är det, som vanligt, småborgerlighetens märkliga millimeterrättvisa som slagit klorna i den så viktiga jämställdhetsdebatten?

Var finns begrepp som respekt och lika värde? Var finns kraven på lika lön för lika arbete?
Människovärdet?

När jämställdhetsvisionen reducerats till "att hjälpa till" grundade på "tidsstudier i hemmet" är det inte bara 60 år tillbaka i tiden, det är ljusår till målet alla människors lika värde.

Ett nytt låglöneproletariat ser dagens ljus

När Maud Olofsson, Timbro och Svenskt Näringsliv jublar nästan i extas över rätten till skatteavdrag för hushållsnära tjänster är det ett rejält bakslag för jämställdheten. Åter är det småborgerligheten som ser drömmen om en egen hemhjälp som komplement till sin egen ICA-handlare, sin egen husläkare, sin egen kemtvättare o.s.v. Nu får de en ny grupp att spegla sin egen förträfflighet mot, dessa egoismens ynkryggar. Det är skandal att fullt friska och arbetsföra människor ska subventioneras av skattebetalarna för att de ska kunna skryta med hemhjälp i sina fisförnäma kretsar.

Att göra klassamhället tydligare verkar vara en småborgerlig dröm. Vad lever dom för liv egentligen, dessa märkliga människor som inte kan uppnå tillfredsställelse med livet om de inte har några som de kan peka finger åt och utropa som sämre än de själva?

Något måste fattas i deras liv när de inte kan känna förnöjsamhet av egen kraft trots att de har god materiell standard, goda inskomster och ett bra boende. Det är i sig tragiskt att dessa människor ständigt tycks känna sig missnöjda, avundsjuka och till och med lurade. Vore det inte billigare och humanare att lägga skattesubventionen på teraputiska åtgärder så att dessa småborgare får en chans att lära sig uppskatta livet och finna glädje i den egna tillvaron.

Jag har ingenting emot att de som anser sig behöva hemhjälp trots att de är fullt friska och arbetsföra anlitar sådan hjälp, men ett grundkrav är att de betalar detta ur egen plånbok.

Hänt i sportlovsveckan

Skolan debatteras bäst under sportlovet?
- Att bilda friskola kan bli den yttersta konsekvensen. Med krympande medel klarar vi inte att agera på dagens konkurrensutsatta marknad, säger rektorn för Norra real.
- Men jag har sökt arbete som rektor i en kommunal verksamhet. Jag tror ju att det måste finnas en stark kommunal skola, och gränser för hur mycket handelsvara som en ung människas utbildning får vara.
-Rektorerna pekar på det som är problemet med dagens system. Pengar som fullmäktige bestämt för skolan går i själva verket till något annat. Stadsdelsnämnderna har blivit som små kommuner som inte tar hänsyn till det som kommunfullmäktige bestämt säger skolborgarrådet, folkpartisten Lotta Edholm.
Tror Lotta att stadsdelsnämnderna är någon slags kommunal hobbyverksamhet för fritidspolitiker? Inte konstigt att rektorerna inte vill byta bort stadsdelsnämnderna mot en central utbildningsbyråkrati.

Större klasser och indragna lärartjänster i Stockholms grundskolor - det befarar socialdemokraterna att dagens skolpolitik kan leda till.
-Det är tydligt att man sviker vallöftet. När vi tittar närmare på stadsdelarna tonar bilden av rejäla nedskärningar fram, säger Roger Mogert (s).
Trevligt för Roger är att rektorerna också kommer till samma slutsats, men väldigt tråkigt för elever, lärare och skolledarna.

Svårt få rätt tolkhjälp i vården
Tillgången till kompetenta och kunniga sjukvårdstolkar har blivit allt sämre sedan fem privata företag tagit över all tolkförmedling i vården i Stockholms län. Uppdraget gick till fem privata bolag där priset avgjorde vilka som skulle anlitas. Ett självklart krav var naturligtvis att tolkförmedlingarna skulle använda sig av auktoriserade sjukvårdstolkar - men:
"Det värsta exemplet är en förmedling som i 98 fall av 100 låtit tolkar utan någon utbildning sköta kontakten mellan patient och läkare eller sjuksköterska."

Storstadsbon mår sämst
De som bor i storstadsområden mår psykiskt sämre än de som bor i andra delar av landet. Det visar 2006 års folkhälsoenkät från Statens folkhälsoinstitut.

Mycket märkligt.
Storstadsbon tjänar mer, har bättre utbildning, billigare och bättre kollektivtrafik, närmare till läkare och sjuhus, ett mycket större kommersiellt utbud och tillgång till nattöppna affärer, många fler krogar med längre öppettider. En nästan obegränsad valfrihet.
Är det detta som är problemet?

Statsministern i veckan
Finns han? Senaste livstecknet var ett telegram om att han satt insnöad på Svalbard.
Får se om han dyker upp till moderaternas konvent där partiskreteraren Schlingmanns nya bok säkert blir en röd tråd. Moderaterna ska lära sig att tala med en röst. Spännande att se vilkens, statsministerns eller utrikesministerns?

Hänt i veckan

Veckans undersökning
Stockholmarnas missnöje med hemtjänsten har ökat sedan mitten av 1990-talet, visar en ny rapport. Däremot visar undersökningen inte på några skiljelinjer mellan hjälpinsatser i kommunal och privat regi. Visar detta resultat att privatiseringarna varit framgångsrika eller misslyckade? Varken eller, men att mindre pengar till hemtjänsten ger ett sämre resultat. Så blir det med ett upphandlingssystem som prioriterar lägsta pris för bästa kvalitet.

Veckans naivist
Bryggerilobbyn har vaknat och drar i gång med krav på sänkt alkoholskatt på öl. Snabbt hakar en centerpartist i skatteutskottet på.
- Vi måste komma åt den illegala införseln av framförallt öl. En 13—14-åring på torget i en mellansvensk stad kan köpa en platta öl för 120—140 kronor klockan ett på natten med en kvarts varsel. Då är något fel, säger centerpartiets Jörgen Johansson.
Tror Johansson att langarna ska börja handla hos Systembolaget när smuggelpriserna fortfarande kommer att vara påtagligt lägre?

Veckans förvirring
Alkoholister med en särskild genvariant svarar mycket bättre på en medicin mot beroende än andra alkoholister. I en ny stor amerikansk undersökning kunde 97 procent av alkoholisterna med den särskilda genvarianten kraftigt minska sitt missbruk, kunde man läsa i flera stora tidningar.
"För knappt tio år sedan kunde forskare ringa in en genvariant som brukar finnas hos denna typ av alkoholister. Genen, som kallas för g-allelen, är ganska vanlig. Den finns till exempel hos 1520 procent av alla amerikaner och 3040 procent av alla japaner", konstaterades också.
Siffrorna antyder att det finns betydligt fler g-allelengener än amerikaner och japaner. I alla fall i USA och Japan.
"Resultaten visade att 97 procent av dem som hade den särskilda genvarianten minskade sitt missbruk radikalt" sägs också i undersökningen. Det handlar alltså inte om att bli befriad från, utan bara att minska missbruket.
"Det är mycket bättre resultat än hos de alkoholister som hade annan genuppsättning", vilket betyder att de flesta alkoholister vilka sannolikt inte har den "ganska vanliga" g-gallengenen, inte har någong nytta alls av den "nya succébehandlingen".
- Medicinen ska kombineras med rådgivning. Så det här tar ingenting ifrån Anonyma Alkoholister och liknande grupper, säger en av forskarna. Så korkat.
Anonyma Alkoholister är ingen medlemsorganisation som samlar på medlemmar eller bedriver rådgivningsverksamhet. AA är ett självhjälpsprogram och hos AA får deltagarna själva ta ansvar för sin egen alkoholismen och framförallt lära sig, av nyktra alkoholister, att leva ett nyktert liv, helt utan alkohol eller andra droger.

Veckans lögnare
Carl Bildt sa att han inte visste att hans förvaltare sålt aktierna i Lundin Oil.
- fan trot!

Veckans värsting
Velourpappan Fredrik R.
– Jag har inte kunnande att döma av vad det här är för kommitté, eller vilka syften den eventuellt har.
Hur kan du då säga att beskrivningen är fel?
– Därför att Carl Bildt anger att det inte är så det gått till på sin blogg, säger statsminister Fredrik Reinfeldt.

Jublet fastnade i halsen

Dagarna innan januarilönen skruvades förväntningarna på den omtalade tusenlappens politiska effekt upp rejält. Det var sannolikt den största mediala draghjälp som den reinfeldtska ministären fått hittils. Inte alls konstigt då högerkramarna i massmedia inte haft många chanser till berömmande ord om alliansregeringen efter valet.

Nu skulle vinden vända!
Folket skulle med lönebeskeden i händerna rusa ut på gatorna och jubla. Köptemplen rustade sig till tänderna och förberedde sig på invasion. Men det vart helt tyst.

När jag besökte en av de större stormarknaderna på lördagen, två dagar efter lön, för våra månatliga storköp så var det ovanligt lite folk. Passade samtidigt på att titta in hos en av de större elektronikbutikerna, där fanns fler expediter än kunder och väggarna var helt fyllda av osålda platt-TV.

1000-lappen som försvann
Idag kom februari månads sifo-mätning av partisympatierna. Alliansregeringens förlorartrend håller i sig. Vad hände egentligen med den omtalade tusenlappen?

Troligen blev det så att de som bäst behövde tusenlappen, de med de lägsta lönerna, fick väl i bästa fall tummen av den berömda vanten och de som verkligen fick hela tusenlappen redan har så många tusenlappar att en mer eller mindre gör ingen skillnad.

När jag någon gång ser den alltmer annonyme statsministern för tanken mig helt osökt till H C Andersens saga om "Kejsarens nya kläder".

Att sila mygg och svälja kameler

Nästan varje dag förekommer inlägg i massmedia om den gasledning som Ryssland och Tyskland vill lägga på Östersjöns botten. De flesta uttrycker oro och motvilja inför ett sådant projekt vilket är förståeligt av flera skäl.
Det är bara Carl Bildt som försöker inbilla oss att Sverige redan sagt OK till gasledningen, men han har väl andra skäl till att hoppas att projektet blir av.

Det som är så mycker mer konstigt är att USA planerar att bygga ett så kallat "missilförsvar" i Polen, alltså strax bortom den omtalade gasledningen. Om detta sägs inte mycket i svensk media. I synnerhet är regeringen knäpptyst. Den enda som protesterat hittils i hela Europa är Ryssland Vladimir Putin. Vilket är helt förståeligt. Men tycker svenska regeringen, oppositionen, ledarskribenter och alla dessa ständigt tyckande kolumnister och tv-soffsdebattörer att det är helt i sin ordning att USA anlägger nya militära anläggningar i östersjöregionen?

En amerikansk militärbas ska byggas i vårt närmaste grannskap - och det är knäpptyst!
Är det bara eltaxor och banklåneräntan som kan engagera folk idag?

Hyckleri på högsta europanivå

Regeringen vill påtala för EU att Sverige tar emot ett (för) stort antal asylsökande från Irak. De andra eu-länderna måste ta ett större ansvar.
Samma regering är iskalla när Ilmar Repalu i Malmö och Anders Lago i Söderrtälje (som tagit emot hälften av alla asylsökande från Irak) tar upp samma problem i de två invandrartäta kommunerna.

Regeringens allierade i Vellinge och Danderyd sitter lugna, förvissade om att regeringen aldrig skulle komma på tanken att ansvaret för flyktingar i Sverige borde delas solidariskt mellan landets kommuner.

Allt är till salu - nu står demokratin på tur

Att människor reduceras till kunder – det är att förminska demokratin och förmena medborgarna rätt till inflytande och påverkan av samhällsutvecklingen.
Det merkantila köp och säljsamhället har flyttar makten från människorna till den lilla elit som tagit sig privilegiet att bestämma vilka valbara alternativ som medborgarna har att förhålla sig till.

Vi är uppenbart på väg mot köksbordsdemokratin
Med skräckblandad oro ser jag framför mig när familjen samlas runt köksbordet på torsdagskvällarna, torsdag är fortfarande den stora direktreklamutdelningsdagen. Vad finns det för spännande i denna vecka sändning?
"Till den unga familjen: Boka plats i vår förskola, ni får välja på en gratismånad första året eller en blå cykel av senaste modell om ni väljer oss!"
"Välj vår skola för ditt barn! Vi bjuder hela familjen på en veckas vistelse i Thailand om ni anmäler ert barn till höstterminen före den 31 mars."
"Erbjudande till de äldre: Om du bokar plats på vårt äldreboende nu kan du känna dig trygg på ålderns höst. Alla som anmäler sig före 1 maj får ett gratis trygghetslarm!"

Det är dit dom vill ha oss, dessa kapitalismens lakejer!

Detta är inte demokrati – det är politisk kommersialismen.

Ett friare Kungsholmen?

Moderaterna och deras "hangarounds" slår in öppna dörrar. Förmodligen har de blandat ihop begreppen frihet och valfrihet. Detta är märkligt, i synnerhet som deras begrepp valfrihet närmast kan jämföras med begreppet frihandel.
Men OK, om dom nu uppfattar någon form av ofrihet på Kungsholmen kan dom väl göra en insats bland sina partikamrater i Skarpnäck och påpeka att yttrande- och åsiktsfrihet är skyddade av svensk grundlag och alltså inget man kan "handla upp i konkurrens" eller lägga ut på entreprenad.

En ökad valfrihet på Kungsholmen hade varit mer passande.
Till exempel valfriheten i boendet i en stadsdel där endast 4,8% av bostäderna är hyresrätter som ägs av ett allmännyttigt bolag. Där mer än 90% av äldreomsorgen drivs av ett fåtal privata bolag. Vilken valfrihet ger det?

I ett samhälle där människorna förminskas till kunder(brukare) och den gemensamma servicen inom vård, skola och omsorg bjuds ut som vilka varor som helst är demokratin i upplösning.
Nej, det är nu dags att på allvar ta upp kampen mot "schampodemokratin" och den politiska kommersialismen.

Människovärdet måste gå före penningvärdet.

Reinfeldt och Bildt svår belastning för Sverige

När massmedia nu äntligen börjar rota i utrikesminister Carl Bildts affärer, tack Expressen för detta, så poppar statsminister Reinfeldt upp och försvarar sin utrikesminister. Inte oväntat, inte ens fel. Han måste naturligtvis försvara sin minister till den dagen han inser något annat. Men statsministerns argument "Om man inte riktigt vet vad det är, då går det att göra nyheter på det", syftande på att folk inte vet vad optioner är. Snacka om att förolämpa folket.

Visserligen kan även jag förvånas över att många människor ibland är lite väl lättlurade, som exempelvis en hel del som trodde på vad Fredrik Reinfeldt sa att han stod för i valrörelsen.
Men nog förstår folket efter alla direktörsskandaler att optioner är ett, ibland tvivelaktigt sätt, att tillskansa sig goda inkomster utan att arbeta.

De flesta förstår dessutom att det är politiskt mycket vanskligt att ha en utrikesminister som har eller helt nyligen haft intressen i företag som jobbar stenhårt för att dra en gasledning på Östersjöns botten. När intressen i de här företagen bara för en månad sedan stoppade fem miljoner kronor i fickan på Bildt är det inte konstigt om både Riksåklagaren och journalister tycker att det finns anledninga att granska Bildts affärer mer noggrant.

Carl Bildt är Sveriges utrikesminister och hans kopplingar till Vostok Nafta och deras koplling till Gazprom har redan skadat Sveriges trovärdighet i utrikespolitiken. Hans fortsatta engagemang i Lundin Oil gör inte situationen bättre.

När så statsminister Reinfeldt ska förklara sin inställning till Carl Bildts affärer blir det något slags allmänt bludder:
- Han har skött det så som han beskrev det
- Han upplever att han inte har gjort något fel
Men Fredrik Reinfeldt då, vad tycker du?

Frågan kanske är ointressant, vem är störst negativ belastning för Sverige? Reinfeldt eller Bildt?
Klart är dock att tillsammans är dom riktiga sänken.

Folkpartiets sköna värld

I folkpartiets bizarra verklighet skapas problem som inte finns, sedan gör man det påhittade problemet till en stor politisk fråga. Det mest drabbade området för folkpartistiska fantasier har de senaste åren varit skolan. Från kepsproblem till mobilpratande elever har nu turen kommit till vilket språk som får användas i skolan.
– Det här förslaget är ett gigantiskt slag i luften. Jag har aldrig hört talas om någon skola där det är ett problem att eleverna pratar andra språk under lektionerna, säger Edward Jensinger, rektor på Pauli gymnasium.

En vanlig reaktion på folkpartistiska fördommar om skolan. De skapar "problem" som blir mytbildande. Plötsligt är alla medvetna om problemet med exempelvis mobilpratande under lektionerna. Som vanligt vid efterfrågan i skolorna bland rektorer, lärare och elever blir svaren oftast "Nej, det är inget problem här, men man har väl hört hur det är på andra ställen."

Detta sätt att "skapa problem" som inte finns och sedan göra politik av saken är nog det mest ohederliga sättet att bedriva opinionsbildning på i Sverige idag.

Måste ta med ännu ett citat ur Sydsvenska Dagbladet:
"Kryddgårdsskolans rektor Britt-Marie Karaschin börjar gapskratta när hon hör fp-förslaget. Och sedan drar hon en djup suck. – Det är tydligt att de här folkpartisterna inte förstår modersmålets betydelse för inlärningen. Det är synd att de måste ställa språken mot varandra. – Jag tycker inte att det här förslaget är förenligt med den svenska läroplanen i övrigt, den värdegrund som skolan har, säger Britt-Marie Karaschin."

Vad hände med folkpartiets pompösa etikdebatt?

Pinsamt omodernt

Det nya moderata socialborgarrådet Ulf Kristersson gör ett utspel lagom till nyårshelgen där han propagerar för fler 5-öppna krogar i Stockholm.

Så pinsamt omodernt!
Kristersson verkar har legat i ide i Strängnäs de senaste åren och inte uppmärksammat att stockholmarna är trötta på supandet. Vilken normal männsika, som arbetar och betalar skatt, kan ens drömma om att sitta på krogen och supa till klockan 5 på morgonen?
Nej Kristersson, lyssna på din partikamrat finansmnisterns raka besked "folk ska jobba inte supa".

Kristdemokraterna dyrkar mammon

Hela förra året hörde jag kristdemokraterna i Kungsholmens stadsdelsnämnd prata lyriskt om sin "Fixar-Malte". Detta columbi ägg som skulle nedbringa fallskador bland äldre i hemmen till ett minimum.
Äldre skulle inte längre behöva kliva på stolar eller rangliga stegar för att byta glödlampor, gardiner eller sätta stjärnan i julgranens topp och annat som kan riskera skador.

Faktiskt en bra idé som vi socialdemokrater köpte och genomförde. Nu när kristdemokraterna ingår i den borgerliga maktkonstellationen i Stockholm ska man plötsligt lägga avgift på fixarens tjänster.

Det blir inte bättre av att kristdemokraterna försöker blanda bort korten och påstå att det blir orättvist mot de som har beviljats hemtjänst mot en månatlig avgift. Men det är ju faktiskt så att byten av glödlampor och gardiner är inget som hemtjänsten ägnar sig åt. Och detta gör man för att sänka skatten för "alla som arbetar" med 30 öre, samtidigt avgiftsbelägger man de som redan har arbetat och betalat skatt i 40-50 år.

Tänk om borgerligheten någon gång skulle få in i sina huvuden att betala skatt är ett smart och förmånligt sätt att finansiera gemensamma angelägenheter. Då skulle många fler få en god jul.

Utanförskapet har fått ett ansikte

Äntligen är utanförskapet personifierat - och har fått ett mycket
känt ansikte.
Han har hela hösten rest land och rike runt, besökt orter där han
inte förväntats dyka upp och försökt att ställa sig in hos
befolkningen. Nästan desperat sökt någon slags gemenskap.

Det är klart att med hans bakgrund från Stockholms norra förorter
så är det lätt att hamna utanför, men han har ändå familj och en
framgångsrik hustru.

Så åk du hem till Täby Fredrik så ska du nog upptäcka att någon
också tycker om dig, trots att du är som du är.

Det nya klassamhället börjar ta form

Lagom till jul börjar konturerna av systemskiftet skönjas. Den
moderatledda borgerligheten på alla parlamentariska nivåer visar nu
upp sin politiska inriktning utan valrörelsens skyddande dimridåer
och nställsamma löften till folket. På område efter område dras
tumskruvarna åt, mest för de som tjänar minst och lite mindre för
de som tjänar mer.

Borgerlig rättvisesyn
Uppenbarligen är det så att begreppet rättvisa har en hel del olika
ansikten. Den regeringsstödda varianten ser ut att bygga på den
mycket enkla teorin att de som tjänar mest är de bästa individerna
och för detta ska de belönas - i all evighet.

Trafiken och miljön
Den borgerliga majoriteten chockhöjer idag SL-taxorna.
Enhetstaxan, årets hit i kollektivtrafiken, försvinner. Det drabbar
främst ungdomar och pensionärer, men också miljön då många
bilister valde bort bilen vid tillfälliga besök inom tullarna för att det
blev billigt, enkelt och bekvämt.
Trafiklandstingsrådet har ett övergripande mål; att tågen ska hålla
tidtabellen. Det blir naturligtvis enklare om antalet trafikanter
minskar.

Senare i vinter kommer trängselskatten tillbaka. Vilket vid första
tanken var en överraskning. Nu börjar strategin klarna. Några
miljöavgifter blir det inte. Den "nya" trängselskatten blir en ren
trafikavgift där eventuella överskott går tillbaka till bilismen. På
köpet får man en ny trafikstruktur, de som har råd kan åka
bekvämt och utan trängsel på de bästa vägarna. Andra trafikanter
trängs ut i periferin eller tvingas ta sig fram i en allt dyrare
kollektivtrafik.

För ett par veckor sedan beslutade kommunfullmäktigemajoriteten
att halvera stadens miljöbudget som bland annat innebär stängning
av det högteknologiska reningsverket i hammarbyhamnen, ett
föredömme och en internationellt känd forskningsmiljö.

I stadshuset har man också satt igång en översyn av definitionen
"mijöbil" under förevändningen att de bilar som idag klassas som
miljövänliga är för få.

Ett tips är att alla nya och dyra bilar, från stadsjeepar till häftiga sporbilar blir miljöklassade och befriade från trängselskatt och boendeparkeringsavgifter.

Så när statsministern säger att han ska aktivt påverka EU för att
uppnå klimatmålet 2030 finns det ingen anledning att tro på hans
ord.

Skoldebatten i Stockholms stadshus

Några inlägg i skoldebatten som aldrig blev sagda då talartiden tog slut, riktade främst till Lotta Edholm(fp).

Prov och betyg
Som förälder har jag haft barn i grund- och gymnasieskolan under 1970, 80-, 90-talen fram till och med vårterminen 2003. Med anledning av folkpartiets vurm för nationella prov och betyg "för att man ska veta hur det går för barnen" måste jag bestämt påstå att under de trettio år jag varit skolbarnsförälder har jag aldrig behövt sväva i okunnighet om hur det gått för barnen. Lärare och skolledare är bra på att kommunicera med föräldrarna, folkpartiet förolämpar lärarkåren när de påstår att varken föräldrar eller elver vet hur det går i skolan.

Sosseflumskolan
är en ofta återkommande folkpartiförolämpning. Den läroplan som gäller för skolan beslutades av en bred riksdagsmajoritet 1994 efter förslag av dåvarande skolministern Beatrice Ask(m). Sedan dess har majoritetsskiften skett i Stockholms stadshus varje val, alltså har vänster och höger delat på "regeringstiden" i Stockholm. Ändå envisas folkpartiet att ständigt utropa "sosseflum" om skolan. Det är populismen på dess lägsta nivå.

Varför har inte jag gymnasiekompetens?
Den skola som jag gick i på 1950-talet uppfyllde många av de krav som främst folkpartiet driver. Hård diciplin, utvisning, till och med aga och avstängning. Som exempel kan jag berätta att jag blev avstängd från kristndomslektionerna. Inte för att jag var bråkig eller olydig, mina betyg i ordning och uppförande var alltid A sedan första klass, men jag var nyfiken och diskussionslysten.
Kristendomen var ett ämnesområde som intresserade mig, men tydligen låg mina frågor utanför mallen, och den inhyrda prästen som höll lektionerna tappade fattningen och stängde av mig från undervisningen redan efter tre lektioner.
Istället fick jag delta i en parallellklass teckningslektioner. Denna och många liknande upplevelser fick mig tidigt att tappa intresset för skolan.
Att jag inte var ensam som passade illa i den diciplinära och auktoritära skolan visar det faktum att endast 5% av ungdomarna på min födelseort gick vidare till gymnasiet 1960. Var de 95% som inte fick gymnasieutbildning hamnade har i vart fall inte folkpartisterna bekymrat sig om.

"Barnen får inte lära sig att räkna"
Särskilt riktat till Cecilia Brink(m)
Mitt yngsta barn valde tidigt matten före ishockeyn, han har aldrig upplevt att detta val har missgynnat honom i skolan, varken i grundskolan på Kungsholmen eller i Tensta gymnasiums högkvalitativa naturvetenskapliga program eller numer på KTH.

Ny politik märks i Ams-siffror

"Den nya regeringens politik börjar synas i arbetslöshetsstatistiken. Den öppna arbetslösheten stiger samtidigt som Ams-åtgärderna blir färre." skriver TT på sin internetsida.

Driver TT med oss? Eller med Fredrik Reinfeldt?

"Jobben, jobben, jobben" var väl ett ledande tema i statsministerns valkampanj.

Eller hörde jag fel då i september?

Blir det chefsflykt från landstinget nu?

Landstingsdirektören Sören Olofsson lämnar sin post med en månads varsel. Varför förstår de flesta med någon insyn i landstingspolitiken, både politiker och anställda.

Märkligt eller inte
Det märkliga är att Olofsson anställdes under den förra borgerliga majoriteten men har i huvudsak verkat under vänstermajoriteten. Det som inte är märkligt är att han lämnar skutan nu är alliansmajoriteten presenterat den politiska organisationen. Den organisation sombeslutades av landstingsfullmäktige decentraliserar eller om man så vill splittrar det centrala tjänstemannainflytandet samtidigt som den politiska makten blir starkt centraliserad. Naturligtvis är det inte kul att vara landstingsdirektör utan makt och inflytande.

Finanslandstingsrådet Chris Heister och hennes moderatkompisar vill ha hela makten och letar väl nu fram någon knähund, med moderat partibok, som de utser till ny förminskad landstingsdirektör.

Anställningen av Sören Olofsson var ett djärvt och spännande grepp. För första gången fick landstinget i Stockholms län en direktör utan politiska meriter men med en gedigen erfarenhet av ledarskap i stora organisationer. Det var ett lyckat grepp, här fick den politiska majoriteten ett proffesionellt verktyg när de under förra mandatperioden hade att hantera både ett gigantiskt underskott och en budget ur balans. Nu är budgeten i balans efter en stram och tuff ägarstyrning. Detta hade inte politikerna klarat utan en stark och kompetent koncernledning.

Från 2007 ger sig nu Chris Heister ut på mycket svag is. Det politiska systemet för ägarstyrning är slaget i spillror, koncernchefen lämnar båten och vad som kommer istället är en ny tid som moderaterna brukar säga, av svårigheter att styra ekonomin, ny budgetobalans och dessutom en redan nu lovad skattesänkning 2008. Det lär inte dröja innan köerna till vården ökar och att förlossningklinikerna i Eskilstuna, Örebro, Uppsala och Helsingfors får besök av blivande stockholmsföräldrar.

Nu återstår närmast och se vilka som gör Sören Olofsson sällskap ut genom järngrindarna mot Hantverkargatan.

Axén Olin bjuder upp

Man tackar.
Det är inte varje dag man blir bjuden till frukost med dom stora grabbarna. Dom som bygger och åker bil till jobbet.

Parkeringbolaget bjuder på gratis parkering i Gallerians garage och i inbjudan står det noga beskrivet hur du parkerar din bil och tar dig till frukosten i Gallerians mitt.

Men vi som envisas med att åka kollektivt eller promenera i Stockholms citykärna, hur blir vi insläppta i Gallerian före klockan sju på morgonen?
Ta en taxi kanske?

Men tack ändå Kristina, lite stolt blir man över att få äta frukost med grabbarna som bygger och åker bil.

Ska Sverige bli lika tråkigt som Stockholm?

Sveriges friidrottare och ledare protesterar mot regeringens besked om att inte ge ekonomiska garantier till en svensk VM-ansökan. De gör det i ett öppet brev till statsminister Fredrik Reinfeldt läser jag i en av rikstidningarna.
Så blir det i moderaternas privatiserade Sverige. Precis som i Stockholm där det inte genomförts något större internationellt idrottsevenemang sedan brandmanna-VM för massor av år sedan. Några garantier eller ännu mindre några pengar finns det inte i Sveriges rikaste stad eller i ett av de rikaste länderna i världen.
Varken idrott eller kultur har något att hämta i ett land som styrs av mörkblåa fanatiker svårt ansatta av ekonomismen.

Det är inte bara så att moderaterna och deras marionetter enbart är intresserade av att räkna hem pengar till skattesänkningar för de som redan har det bra, de är förbannat tråkiga också.

Stockholm till salu

Den borgerliga alliansen säljer ut Stockholm! Allt är till salu, hyresrätter, kollogårdar, parkmark, lantbruk, strövområden, Barnbyn Skå. Ihärdiga rykten säger att även Nackareservatet är på väg mot privat exploatering.

Att moderaterna tycker att Naturreservat är onödiga konstellationer som bara är till hinder för marknadens rovinstinkter är känt sedan länge. Nu är man på väg att ta bort naturreservatsskyddet för Nackareservatet. Vilkens ärende går moderaterna i detta fall?
Det är nu helt uppenbart att de "Nya" moderaterna bara var en falsk varudeklaration, det är samma gamla höger som alltid.

Nu handlar det bara om månader innan Stockholm börjar åka utför i de internationella ratinglistorna och tillsammans med de improduktiva beslut som alliansregeringen driver igenom dras snart hela Sverige med i utförsbacken.

Klä dig varmt och håll i plånboken för nu stundar iskalla högervindar.

Ökad tillgänglighet kostar pengar i alliansens Stockholm

Den nya, borgerliga landstingsledningen vill öka tillgängligheten. Så här går det till:

Efter ett halvt år med avgiftsfria besök på barnakuterna i Stockholms län återinförs avgifterna den 1 januari. Det framgår av den borgerliga landstingsmajoritetens budget. 120 kronor kommer det att kosta.

Den borgerliga majoriteten i Stockholms landsting vill höja priset på SL-korten. Zonsystemet återinförs.

Det ska bli dyrare för smitarna i tunnelbanan. Straffavgiften för den som blir ertappad med att åka utan biljett kommer att höjas från 800 kronor till 1 200. Har någon tänkt på att Plankarörelsen inte synts till sedan "tjugan" infördes i kollektivtrafiken?

Snart kommer väl också regeringens förslag och vallöfte att sjukvårdskostnaderna i trafikförsäkringen tas över av den privata försäkringsmarknaden. Då gäller det att alltid komma ihåg att ha ett giltigt försäkringsbevis med sig om olyckan är framme. Om du inte har dina försäkringspapper klara och i ordning kan det bli lång väntan på akuten innan någon bryr sig om dina skador.

Så ett gått råd - se till att du är rik - då kommer det mesta att gå dig väl.

Äntligen något positivt från Reinfeldtministären

- Utifrån vår allmänna ekonomiska strategi är det prioriterat att sänka skatten på arbete, inte på sprit. Det är viktigare att folk arbetar än att de super, sägs finansminister Anders Borg ha sagt vid finansministermötet i Bryssel.

Det var en minst sagt oväntat sund hållning.

En politisk kameleont

Den person som skulle se till att rädda allmännyttan åt hyresgästerna och socialdemokraterna i Stockholm, förre stadsdirektören Bosse Sundling, blir ny VD för AB Familjebostäder. Utsedd av den moderatledda majoriteten i Stockholms stadshus.

Finns det ingen politisk hederlighet längre?
Sundling ägnade två och ett halvt år åt förgävesprojektet att lägga de allmännyttiga bostadsföretagen i en stiftelse oåtkomlig för framtida ombildningar tillbostadsrätt. Dessutom ett halvår åt något konturlöst som kallades ”ekonomiska föreningar”.
Sen fick han kasta in handduken - försöken att rädda allmnnyttan hade misslyckats.

Är det lönen som hägrar?
Nu ska samme Sundling bli VD för AB Familjebostäder, det äldsta och tredje största allmännyttiga bostadsföretaget i Stockholm. I den rollen ska han leda och genomföra de borgerliga partiernas bostadspolitik som utgörs av ett enda övergripan mål:
- Sälj ut allmännyttan!

Fredagsrubriker med sorgkanter

Stopp för billiga hyresrätter
En direkt följd av regeringens slopande av ränte- och investeringsbidrag.
Men det drabbar väl inte vanligt folk? (Reinfeldts version av folk)

Moderat veteran ny landshövding
Moderata veteranen Per Unckel blir ny landshövding i
Stockholms län.
Vilka var det som pratade om en ny utnämningspolitik?

Maud Olofsson öppnar för statlig vd-bonus
De hårt kritiserade vd-bonusarna i de statliga bolagen som förra regeringen avskaffade vill nu näringsminister Maud Olofsson återinföra.
Dessutom vill hon att statliga Sveaskog säljer ut stora delar av sin skog.
Det är till att hushålla med statens tillgångar.
Hur många nya jobb ger sådana här beslut?

Budgeten gynnar de som tjänar mest
De som har de högsta inkomsterna tjänar mest på den nya regeringens budget. Detta enligt en rapport från riksdagens utredningstjänst (Rut) som har beställts av socialdemokraterna.
Finansminister Anders Borgs kommentar, 15.000:-/månaden, det är väl 16-17-åringar som tjänar det?

Statsministern, var är han?
Han som skulle vara hela folkets statsminister.
Finansministerns kommentar styrker mig i tanken att folk är dom som tjänar 35.000 i månaden eller mer. Resten är väl dom som räknas till utanförskapet.

Jan Björklund - en nationell katastrof

Skolminister Jan Björklund vill sätta stopp för lärare som ger för höga betyg. Skolverket ska kontrollera hur lärarna rättar prov och sätter betyg.
Centralmaktens förespråkare är en känd profil hos Jan Björklund. Den visade han redan Stockholms stadshus. Det är ett stalinistiskt drag som Björklund borde be om hjälp med att bli av med. Finns det någon erfaren terapeuet som är beredd att åta sig uppgiften?

Sedan har vi Jan Björklunds skollagsförslag. Några av punkterna prövades utan någon som helst framgång, varesig diciplinärt eller pedagogiskt.
• Kvarsittning eller försittning. Den stökiga eleven får sona sitt beteende antingen genom att sitta kvar efter skoldagen eller före första lektionen.
• Utvisning från lektionen, både för grundskoleelever och gymnasister.
• Skriftlig varning hem till föräldrarna, både för yngre och äldre elever.
• Skolk skrivs in i betyget.

Den här typen av åtgärder användes flitigt när jag gick i folkskolan på 1950-talet, och de fungerade inte då heller. Nu var ju inte Jan Björklund ens född på den tiden, men det skulle inte vara helt fel om han lyssnade på oss som var med på "den gamla pedagogikens tid".

Men tyvärr har jag en känsla av att han inte är intresserad. Hans syfte med förändringen av skolan har troligen ett mörkare mål, att sortera bort de rufsiga eleverna så att de välkammade slipper konkurrens i tävlan om platserna på de högre utbildningarna. Att han dessutom tror att det är bättre för en del av de rufsiga eleverna att lära sig skruva än skriva visar inte bara ett stort förakt för fysiskt/praktiskt arbete utan också att han också saknar kunskap hur arbetsmarknaden ser ut idag.

Till sist, den läroplan som av Björklund ofta benämns som flummig togs av en bred majoritet i riksdagen 1994 efter förslag från dåvarande skolministern Beatrice Ask(m) idag justitieminster i samma regering som Jan Björklund.

Lång väntan på tsunamimejl

Svenska Dagbladet skriver idag att det kan ta flera månader att ta reda på vad som finns på de så kallade databanden från källaren i Rosenbad.

Det är en maskerad reträtt från eventuell uppståndelse kring banden och Fredrik Reinfeldts tvivelaktiga presskonferens mitt under stormen kring fuskministrarna. Sannolikt har man redan konstaterat att innehållen på back-up-banden (säkerhetskopior från någon server i Rosenbad) är totalt ointressant för hanteringen av tsunamikatastrofen. Men det kan man inte offentliggöra nu utan att avslöja att Reinfeldts presskonferens enbart var ett taffligt försök att flytta fokus från uppmärksamheten kring fuskministrarna.

Att påstå att det tar flera månader (kanske till i början av juli 2007?) att ta fram den information som finns på banden är att odugligförklara hela it-branchen. Bara i stockholmsområdet finns det ett dussintal små it-företag som skulle klara uppgiften på mindre än två veckor.

Att det är Svenska Dagbladet som lägger ut denna dimridå förklaras med att på deras redaktion sitter just nu en journalist med lång näsa som fått veta att hans tänkta scoop blev en flop.

En rå kapitalist i regeringen

– Den enskilde hyresgästen måste ta ställning till om han har råd att bo. Det finns ju en hel mängd av bostadserbjudanden, sa bostadsminister Mats Odell(kd) i radioekot på måndagsmorgonen.
Har Odell läst tidningen Metros bostadsbilaga under helgen och plötsligt upptäckt en bostadsmarknad?

Vidare säger Odell att "Alla staliga bidrag till bostadsbyggandet ska avskaffas och då kommer det att byggas mer".
-Om det då skulle bli dyrare för den enskilde, finns alltid alternativ, fortsätter Odell.

Äntligen! Den råa kapitalismen har fått ett ansikte i den nya regeringen.Till skilllnad mot den amöbaliknande statsministern visar Odell alla sina kort redan i första given. Det känns inte särskilt tryggt när Sverige ska styras från Täby, denna begränsade horisont befolkad av i huvudsak villaägande medelmåttor.

När Hyresgästföreningen befarar krafftiga hyreshöjningar och Boverket säger att byggandet av hyresrätter kommer att avstanna avfärdar Odell detta med,
-Det är helt fel!

Denna Mats Odell, svenskt flygs främste lobbyist, har som mål att avskaffa bostadspolitiken. Varför ska ett land ha en bostadspolitik när marknaden kan ta hand om detta? Så enkelt är det. Odell vill
-skapa långsiktigt goda förutsättningar för byggande och investeringar i bostäder.
Tydligare kan det inte sägas.

Den sociala bostadspolitiken är avskaffad!

Är borgarklassen stadd i upplösning?

Expressens reporter Niclas Rislund, som fällts för att ha utgett sig för att vara polis, går tillbaka i tjänst.
-Vi anser att domen är felaktig, säger chefredaktör Otto Sjöberg.

Om man anser att domstolen har fel så behöver man tydligen inte bry sig. Att anlita svart arbetskraft, strunta i TV-licenser, fuska med skatter och skatteplanera eller utge sig för att vara någon annan än den man är, är tydligen normalt beteende bland borgerligheten.

Folkpartiet som gick till val på kamp mot fusket har överhuvudtaget inte yttrat sig om något av det som hänt sedan regeringsbildningen. Så tydligen tycker de att det som hänt i alla fall inte har något med fusk att göra.

Nej, de jagar ju andra fuskare, sjuka, arbetslösa och förtidspensionerade. Och alla dessa kriminella ungdomar.
Har ni hört en folkpartist uttala ordet grafitti? Det låter som ett huggormsväsande - sedan blir de högröda i ansiktet och stammar fram - KLOTTER!
-Dom plankar säkert också i tunnelbanan! kommer det till slut. Var är alla poliser?

Får bara Jan Björklund införa ordningsbetyg och skamvrå i skolan så blir allt så bra igen.

Det viktigaste tycks ändå vara att man tydligt markerar att det är skillnad på folk och folk.

Se över lagen om offentlig upphandling

Den sedan alltför många år gällande modellen med upphandling av vård och omsorg med tillämpning av Lagen om Offentlig Upphandling (LOU) har skapat en modell som sätter penningen före individen.

De aktörer som idag verkar inom äldreomsorgen har lärt sig hur man formulerar ett anbud utifrån de kriterier som uppställs i anbudsunderlaget så väl att i huvudsak alla inlämnade anbud är i det närmaste identiska ända fram till priset. Då det inte är några skillnader av betydelse mellan de olika entreprenörernas löften och åtaganden, alla har lärt sig att skriva ”rätt” anbud utifrån anbudsunderlaget. När den politiska nämnden slutligen ska utse vinnare i anbudstävlingen blir det den som har det lägsta priset som får uppdraget. Så säger lagen. Det är alltså inte möjligt att premiera en högre kvalitet i omsorgen eller kanske rent av ett mer realistiskt anbud så länge någon annan anbudsgivare uppfyller de i anbudsunderlaget uppställda kriterierna och erbjuder ett lägre pris. Även om beslutsfattarna kan misstänka att det blir svårt för entreprenören att klara sitt åtagande på lite längre sikt.

Låt mig konstruera ett exempel. Ett servicehus med ett visst antal platser ska upphandlas. I anbudsunderlaget ställer stadsdelsnämnden/kommunen ett antal krav när det gäller mathållning, personaltäthet, personalkategorier, kompetens etc. Fem anbud kommer in, samtliga svarar nöjaktigt på de uppställda kriterierna och de bedöms i den delen likvärdiga.
Två av anbudsgivarna har räknat ut att de behöver en ersättning på c:a 160 miljoner för att uppfylla de krav som upphandlaren ställt. De tre andra anbudsgivarna har kommit fram till priserna 150 miljoner, 147 miljoner och 144 miljoner. Den med lägsta priset vinner.

Då ställer jag mig frågan om det är så att de två som kommit fram till 160 miljoner är de som räknat rätt, det behövs 160 miljoner för att kunna ge en kvalitativt god omsorg om de boende på servicehuset. Vad händer då med omsorgen om de äldre när lägsta pris vinner?

Innan jag försöker svara på vad som händer med omsorgen behövs resonemanget vidgas en aning och först frågar jag mig hur det kan skilja så mycket i pris? Ofta beror det på att det företag som lägger lägsta priset är ett stort företag, inte sällan ett dotterbolag i en koncern. De kan och har råd att lägga ett ”underbud” och ta över och driva verksamheten utan några omedelbara kvalitetsförsämringar. Men på lite sikt, kanske efter ett år, kommer besparingarna, ofta genom neddragning av personalstyrkan. Man börjar i regel med nattpersonalen, det är dyrt att ha en legitimerad sjuksköterska närvarande på nätterna då det ändå är ganska sällan något allvarligt inträffar nattetid. Sedan rullar det på och till slut kan man driva servicehuset, med vinst, trots det lägre priset.

Naturligtvis blir omsorgen sämre, den medicinska kvaliteten sjunker, otryggheten blir större både bland de boende och deras anhöriga.

Slutligen, vad händer efter 4-5 år när nästa upphandlings ska göras? Det uppstår ytterligare prispress, ännu ett stort och kapitalstarkt företag tar hem spelet genom prisdumpning. Så här går det till på alla marknader och målet för de stora är att ta marknadsandelar. För att erövra nya marknadsandelar är man beredd att subventionera underpriset med koncernbidrag under en introduktionsperiod. Detta leder förutom en långsiktig kvalitetssänkning också till att mindre aktörer, ofta med en lokal förankring, slås ut från marknaden. Att personalen får byta arbetsgivare vart fjärde eller femte år och varje gång uppleva hur personalgruppen blir mindre kan inte leda till en god omsorg.

Som socialdemokrat känner jag ett ansvar för att starta en debatt med målet att förändra LOU så att det blir möjligt att prioritera omsorgens kvalitet före priset.

Håkan Wahlén
hakan@kungsholmen.nu

"Politikens Raskenstam?"

Är Fredrik Reinfeldt en politisk solochvårare? Frågan är faktiskt
berättigad. Åtminstone två kvinnor uttalar sig i termer att de blivit
lurade.

Så här säger DN:s kulturchef Maria Schottenius:"Slarvandet från Fredrik Reinfeldts sida, där han ser ut att ha rafsat ihop en besynnerlig Kalle Anka-regering bland lite kompisar, är illavarslande för den framtida styrningen av landet. Reinfeldts tal om det nya arbetarpartiet klingar falskt och många känner sig grundlurade."

Barbro Hedvall, ledarskribent på samma tidning uttrycker sig så här:"Ett är jag dock väldigt säker på. Hade Fredrik Reinfeldt presenterat sin ministerlista veckan före valet, hade åtminstone jag inte känt mig lika dum och lurad i dag."

Svenska Dagbladet toppar nyheterna på Internet den 19 oktober med
"Kvinnor förlorare när a-kasseavgiften höjs. Hårdast drabbas lågavlönade, sjukskrivna och föräldralediga - grupper där kvinnor dominerar."

Det är uppenbart att de som trodde på Reinfeldts våta ögon och tal om "Nya" moderaterna och "Nya arbetarpartiet" verkligen var övertygade om att något nytt hade hänt i svensk politik. Det är nog sällan så många vaknat upp ur en dröm och fasansfullt konstaterat att de lagt sina röster på en ny arrogant och fräck höger som vida överträffar de gamla värdekonservativa högermän som ändå hade stil nog att inte blamera sig och visa sina överklassfasoner inför öppen ridå.

Fredrik Reinfeldt förvånar
Efter att genomfört en i det närmaste fulländad valrörelse verkar statsministern vara på väg att helt tappa greppet. Först de mycket tvivelaktiga valen av statsråd, sedan ett irriterat och obalanserat uppträdande mot media och misshagliga myndigheter.

Det här håller inte.
Denne trevlige Reinfeldt som charmat stora delar av befolkningen i sina nästan fläckfria TV-framträdanden, är han inte den han gett sig ut för att vara? Satt under en aning stress och inför sensationstörstande journalister uppträder han som en utpräglad manualmänniska. När han inte har ett färdigt manus, när verkligheten och kartan inte stämmer överens, blir han plötsligt stirrig och stingslig. Säger oöverlagda saker och kallar till presskonferens av tvivelaktigt värde.

Kommer han att återfå balansen - eller faller han också?
I dagens Expressen skriver förre statssekreteraren hos Göran Persson, Jan Larsson, en sansad och klok artikel om ledarskapets villkor på statsministernivå. Larssons erfarenheter av att ha arbetat nära en statsminister som han generöst delar med sig av är också bra läsning för Fredrik Reinfeldt. Men är han mottaglig?

Om inte statsministern kan återfå balansen, lyfta sig själv i kragen och ställa sig över vardagliga förtretligheter, höja blicken och ta kommandot över regeringen. Helt enkelt att visa ledarförmåga. Klarar han inte att visa ett tydligt ledarskap som också innefattar en tydlig delegering och klara besked även i svåra situationer - då faller han innan löven gulnar nästa gång.

Timbrojanska hjärnspöken

"MEDIEVÄNSTERN DEN VERKLIGA OPPOSITIONEN.
Det riktigt oroande med senaste veckans mediestorm är
att moderater runt om i landet redan blivit skärrade
och låter sig utnyttjas som nyttiga idioter i
medievänsterns drev." skriver Dick Erixon, centerns pionjär inom Timbro i sin blogg.

Så här ser en enkel bild av mediakartan över Sverige ut:
Familjen Bonnier
Familjen Hjörne
Familjen Pers
Familjen Ander
Familjen Sommelius
Schibstedts
Inte en vänsterfläkt så långt ögat når.

Så här skriver Erixon vidare:
"Jag minns med sorg hur centerpartister undergrävde
Thorbjörn Fälldins ställning som statsminister. Det
egna partifolket blev medievänsterns största tillgång
i att pressa den första icke-socialistiska regeringen
på över 40 år."
Det Erixon troligen inte minns var Timbros målmedvetna kampanj mot Olof Johansson och Anders Ljungren. Två Centerpartister med starka rötter i landsbyggdsrörelsen som hade mage att samarbeta med socialdemokrater.

Timbro har sedan starten på 1970-talet lyckats med en hel del inom åsiktsindustrin. Tur är dock att dessa timbrojaner är så kollosalt enögda att det mesta av deras energi går åt till att slåss med väderkvarnar och hjärnspöken.

Mats Odell en ny badboy?

Han och hans frus ekonomiska intressen som vårdentreprenörer ska utredas av finansdepartementet. Helt rätt.
De borgerliga politikerna måste förstår att det inte går att blanda ihop privata intressen eller inflytande i känsliga intressegrupper med regeringsuppdraget. I regeringsställning måste man företräda hela Sverige även de som röstat på den knappa minoritet som inte ingår i regeringsunderlaget.

Mats Odell är också ordförande i Svenskt Flyg (lobbyorganisation för flygindustrin) och inga tecken på att han lämnat uppdraget efter inträdet i regeringen har gått att upptäcka.
– Det blir ingen flygskatt! Alla de fyra partierna i alliansen har deklarerat att den inte införs. Så det är alltså ett entydigt besked, att det inte blir någon flygskatt sa Odell efter den borgerliga segern i riksdagsvalet.

Han säger också:
– Jag själv kommer att arbeta hårt för att alla eventuella tankar på att lägga ned Bromma läggs åt sidan tills det finns ett bra alternativ.

Vad stockholmarna som bor i Traneberg, Abrahamsberg, Ulvsunda, Mariehäll, Ängby och andra boende som ligger under bullermatta och i olycksriskzon tycker tar flyglobbyisten Odell ingen hänsyn till. Kommunministerns inställning till kommunal demokrati är ett ämne att fundera vidare på.
Läs mer

De rikas revanch!

När allainsregeringen nu presenterat sin första budget befäster det uppfattningen att de nya moderaterna först och främst företräder samma välbärgade grupper som de gamla moderaterna.

Det är ingen överraskning, eller borde i alla fall inte vara det. Men tydligen har Fredrik Reinfeldt varit så lyckosam i sin "make over" att till och med rutinerade ledarskribenter som DN:s Barbro Hedvall känner sig lurad och besviken. Hur ska då inte vanligt hederligt folk känna sig när de upptäcker att det är samma gamla högerpolitik som fortfarande gäller. Visserligen försökte statsministern krydda sin nymoderata regering med ministrar från tokhögern, men det har inte gett någon positiv effekt annat än att oppositionens mediautrymme varit minimalt efter valet.

Förstår Borg och Reinfeldt vilka grupper de gör sig osams med?
Säkert tror dom att sjukskrivna och långtidsarbetslösa är rätt ofarliga som opinionsbildare, sannolikt en riktig kalkyl, men studenter och pensionärer som inte heller jobbar brukar inte vara lika lätta att tysta. Jag tänker på min svåger, villaägare i en av storstockholms borgerliga norrkommuner. Han är en icke arbetande folkpensionär, villan betald för länge sedan, skuldfri och förmögen tack vare boendet. Han och hans grannar, före detta arbetskamrater och jämngamla är stommen i den grupp som i åratal krävt sänkt fastighetsskatt och förmögenhetsskatt. Nu drabbas han av höjd förmögenhetsskatt och vad gäller fastighetsskatten är denna fråga dold i en dunkel framtid. Vad kommer att hända i villaägarföreningarna när skattsedeln ligger på köksbordet och visar svart på vitt? Situationen blir inte bättre av att "entreprenörskapitalet" (vilket underbart ord!) som dyra segelbåtar, lyxbilar och kanske våningar i Cannes blir befriade från förmögenhetsskatten för de som jobbar!
I moderaternas Sverige är lyckan att bo på sjötomt i Djursholm.

Studenter, var är ni?
Även de flitigaste studenterna som siktar på de bästa resultaten och drömmer om en framtid bland de rikaste måste ändå räkna med att antalet sjötomter i attraktiva lägen är begränsat trots vårt lands långa kuststräcka.
Tänker ni tigande acceptera ökande boendekostnader och oförändrade studiemedel?
Fortsätter ni att vara tysta och fogliga lär det inte dröja innan ni drabbas av andra pålagor. I alliansregeringen är inte frågor som terminsavgifter och andra avgifter för högskolestundenter främmande tankar.

De rika har tagit sin revanch - var finns utmanarna?

Budget i skandalskugga

Höginkomsttagarna blir vinnarna när finansministern i dag lägger fram sin första budget. "Sämst villkor blir det för de som står utanför arbetsmarknaden", det vill säga studenter, pensionärer och arbetslösa, säger Skandiabankens privatekonom Annika Creutzer till SvD.se. Inte behöver man vara särskilt skarpsynt för att göra ovanstående iaktagelse.

Dessutom sa Fredrik Reinfeldt detta gång på gång i valrörelsen "Det är dom som jobbar" som ska belönas. Samhällets slashasar; studenter, arbetslösa och pensionärer betackar sig Reinfeldt för. Bäst vore väl om de kunde deporteras. Kanske kan Reinfeldt tillsammans med sin långe utrikesminister prata med Putin om att ta över någon förfallen kolchos i Sibirien så att de som inte borde synas kan sättas i förvar på rejält avstånd från Täby, Djursholm och andra förorter för vanligt folk.

Men hur blir det med "jobben"?
Först ska arbetslösheten öka - för att sedan minska när skattesänkningar och andra improduktiva åtgärder slagit igenom. Ja ja, när den dagen kommer har alliansregeringen redan underminerat statsfinanserna så att helt andra problem än "jobben" kommer att överskugga den politiska debatten.

Tack ändå för de underhållande tio första dagarna med den nya regeringen. Skandalstämpeln sitter som gjuten i Fredrik Reinfeldts panna, och där lär den bli för lång tid framöver.

Hägglund bjuder in månglarna till templet

Socialministern öppnar famnen för månglare och moderna spekulanter när ha bjuder ut de sjuka på marknaden. Var är den barmhärtige samariten som osjälviskt gav vård och kärlek till svaga och utsatta? Omodern naturligtvis.
Den kapitalistiska marknaden är dock helt inne för den borgerliga regering som tycker det är rätt att bli rik på att spekulera i medmänniksors sjukdomar och andra tillkortakommanden. Det är givet att vi har en kall vinter framför oss.

"Privatförsäkrade patienter ska tas emot på offentliga sjukhus. Stopplagen ska rivas upp och sjukhus få drivas i vinstsyfte. Det berättar Göran Hägglund i en intervju med DN".

Vad säger Gud?
Ingenting naturligtvis. Kristna makthavare har missbrukat guds namn under hela kristendomens historia. Nu ska Gud tjäna kapitalet i Reinfeldts Sverige på samma sätt som i Bush USA.

Det är inte konstigt att det är tomt i kyrkorna.

En fråga om livsstil

Cecilia Stegö Chiló har gjort den snabbaste och mest fantastiska start som kulturminister. Trots sin tvivelaktiga inställning till SVT, SR och Utbildningsradion har hon helt på egen hand fixat tre miljoner till Radiotjänst redan innan Reinfeldt och Anders Borg presenterat sin första budget.

Drygt 90% av befolkningen betalar regelbundet sin licens till Radiotjänst. Nu har delar av de återstående knappa 10 procenten plötsligt vaknat och anmält TV-innehav. Naturligtvis har de flesta haft TV i många år. Är det lika naturligt att bland de nyanmälda TV-innehavarna dominerar moderata politiker och politiska tjänstemän? Ja sannolikt är det så.

Det handlar om livsstil
Bland många moderater som skolats i Moderata ungdomsförbundet och Fria moderata student förbundet sedan tidigt 1970-tal har oviljan att betala skatter eller avgifter till samhällets gemensamt finansierade tjänster varit uttalad. Till och med så självklar att den kan betraktas som en livsstil och en inställning nödvändig för att bli accepterad i den egna kretsen.

Ingen beredskap - ingen förståelse
Statsminister Reinfeldt känner naturligtvis till detta, han är ju en av dom. Att han avstått från att ställa frågor om TV-licenser och kanske andra skatter och avgifter beror troligen på att han inte tycker det är särskilt viktigt, för det är väl inte många som gör det - i hans värld. På samma sätt är det inget märkligt att ha svart hemhjälp när alla grannar har det, som i Djursholm. Det handlar alltså om livsstil som den är hos övre medelklassen och överklassen. Någon annan värld känner de inte heller till, än mindre intresserar sig för.

Att på egen hand utnämna sig till företrädare för vanligt folk, ja till och med till "arbetarledare" utan att känna vare sig folket eller arbetaren, kan bara sluta på ett sätt. Fiasko!

Bra vecka för Radiotjänst och Folkpartiet

När höstmörkret nu lagt sig kompakt över Kiruna lyser plötsliga och oväntade intäkter upp tillvaron hos Radiotjänst. Anmälningarna av TV-innehav strömmar in. Märkligt nog har inte radio- och TV-handlarna rapporterat någon markant köprusch.
Inte oväntat är moderatpolitiker en tydligt synlig grupp bland de nyanmälda TV-innehavarna, det är samma politiker som fostrats inom Muf och Fria Moderata studentförbundet under parollen "Skatt är stöld".

Folkpartiet, som enligt uppgift också är med i den Reinfeldtska regeringen har firat triumfer utan att lyfta ett finger. Ingen kunde väl tro att deras kampanj mot fusket skulle få en sådan succéartad start. Ser framför mig hur herrarna Leijonborg och Björklund ler i sitt hörn av den borgerliga sandlådan trots att massmedias begränsade utrymme inte kunnat släppa fram dessa "stoppa fusket"-riddare. De som är de verkliga hjältarna.

Nu prövar Schlingmann sina vingar

"Under fredagseftermiddagen kommer statsminister Fredrik Reinfeldt att hålla presskonferens med anledning av nya uppgifter om hanteringen av tsunamikatastrofen."
Ska "underbarnet" Schlingmann lyckas flytta fokus från uppmärksamheten som uppstått kring fuskministrarna i regeringen till den trogna gamla käpphästen Tsunamikatastrofen?

Klockan 13.30 håller statsminister Reinfeldt presskonferens om Tsunamin. Det är väl inte den mest aktuella frågan som pressen vill ha besked om idag. Men försöka duger.

Den presskonferens alla väntar på är ju den där meddelandet om att handelsministern Borelius "av personliga skäl" kastar in handduken.

Blir det på måndag?

Hem-PC:n ut och hemhjälpen in

Är hushållsnära tjänster en hetare framtidsbranch än IT? Det verkar som alliansregeringen har den inställningen.

Att 4-6.000 jobb försvinner om avdragsmöjligheten för hem-PC tas bort verkar inte bekymra regeringen. Det är tydligen viktigare att vanligt folk inte kommer i åtnjutande av skattesubventioner.

Sådant vill den övre medelklassen och överklassen behålla för sig själva. Det är inget fel med hushållsnära tjänster, men att de som vill ha den servicen betalar själv vad det är värt är inte för mycket begärt.

Vad säger skattebetalrnas förening?
Jag har i alla fall ingen lust att mina skattepengar ska subventionera vare sig städhjälp eller barnpassning till friska och arbetsföra människor i medelklassfamiljerna.

Högern vann med 14-0

Om valet hade dömts av boxningsdomare hade Fredrik Reinfeldt utropats som vinnare på teknisk knockout.
Nu följer han upp valsegern med att bilda en regering starkt förankrad i den egendomsägande klassen. Gränserna i klassamhället kommer att bli tydligare och skärpta motsättningar mellan den växande klassen av egendomsägare och den alltmer utsatta egendomslösa klassen kommer att leda till ett hårdare samhällsklimat. Den lågmälda statsministern med Cockerspanielögon är en stenhård, skickligt manipulerande högerpolitiker med järnhårda nypor.

Högern tar hela makten
I den nya regeringen tar högern hela makten - pengarna, polisen och militären. De övriga allianspartierna har gått i fällan. Statsministerns mål är att utplåna sina vänner och bli ensam herre på högertäppan efter valet 2010.

Allianspartierna har fått sina fläskben
Folkpartiets två tyngsta politiker ska ägna sig åt skolfrågorna, kristdemokraterna blir social- och familjepolitikens riddare och centern med den kaxiga och Timbroskolade uppstickaren Maud Olofsson får åta sig den omöjliga upppgiften - fixa jobben och småföretagen. Det blir dessa, de små allianspartiernas företrädare som får gå i främsta ledet och förkroppsliga den massmediala kanonmaten. De är fotfolket som den mästerliga generalen kommer att offra i anfallen från media, väljare och politiska motståndare.

Staten och kapitalet
Högerledaren och hans verkligt förtrogna kommer att sitta väl skyddade bakom sin järnridå och hålla hov tillsamman med storkapitalet, polisen och militären.

Schlingmans debut som partisekreterare

"Vi säger ja till trängselskatten för att finansiera kringfartsleder" basuneras ut på DN-debatt lagom till söndagsfrukosten. I artikeln som allianspartiernas ledare författat skriver de "övergångsvis tillåter uttag av vägavgifter i form av trängselskatt". Någon tvekan om vad de menar råder inte och utspelet får naturligtvis stort genomslag i massmedia. Många blir mycket överraskade, inte minst de moderata politikerna i Stockholms stad och län som också verkar tagits på sängen på söndagsmorgonen. Dessa som satt hela sin politiska heder i pant i kampen mot trängselavgifterna.

Statsministerfrun som styr Täby kommun var den enda som inte svarade på DN:s rundringning, dock kom hon någon timma senare ut med ett pressmeddelande där hon i positiva ordalag försvarade vägavgifter som ett framtida sätt att finansiera nya vägar. Samma formuleringar dök upp i flera sammanhang under resten av söndagen.

Det är uppenbart att den moderate partisekreteraren Schlingman trätt i funktion. Nu gällde det att snabbt flytta fokus från trängselskatten till vägavgifter som ett medel att finansiera framtida vägbyggen. Det var ingen imponerande debut av ett proffs i kommunikationsbranchen. Fortfarande under måndagen dominerar frågan om återinförandet av trängselskatten i Stockholm i alla medier.

Kanske hade det varit klokt av Reinfeldt att låta Schlingman fortsätta att verka i det fördolda. Den nya rollen som partisekreterare med ett politiskt ansvar går inte att kommunicera bort.

Vad har hänt i den stockholmska socialdemokratin?

Varför ska man inte diskutera personligt ansvar när partiet i Stockholm gjort sitt sämsta val någonsin?

Nej det passar tydligen inte de som nu sitter med skägget i brevlådan. När massmedia visar sin nyfikenhet och intresse för vad som händer går den under senare år vanliga uppmaningen ut till alla de som till äventyrs kan veta något att inte uttala sig för media utan "hänvisa till den interna process som pågår". Vaddå internt, har inte medlemmar och väljare rätt till någon insyn, än mindre påverkan.

Vad har hänt i den stockholmska socialdemokratin?
Vi som gärna framhåller oss som demokratins försvarare och i högtidstalen påminner om att det var socialdemokratin och fackföreningsrörelsen som stod främst på barrikaderna när den allmänna rösträtten drevs igenom i Sverige för drygt 80 år sedan.

Nej nu skall locket läggas på så att de som anförde partiet i katastrofvalet i lugn och ro får slicka sina sår och manövrera sig i rätt läge för att överleva katastrofen och skapa nya plattformar för sina politiska liv.

Något sjukt har smugit sin in i den socialdemokratiska apparaten. Visst har jag genom åren sett åtskilliga punschiga boxare som knockats medvetslösa match efter match men ändå rest sig upp och utropat sig själva till världsmästare. Att dessa ofta lider av kraftiga hjärnskador är väl känt och allvarligt. När politiker börjar bete sig på samma sätt blir jag mycket bekymrad.

I ett sundare klimat hade naturligtvis både Stockholms Arbetarekommuns styrelse och samtliga borgarråd ställt sina platser till förfogande redan dagen efter valet. Därefter hade medlemmar, s-föreningar och representantskap i normal ordning utsett ny styrelse och oppositionsborgarråd. Jag är övertygad om att flera av de som idag sitter i styrelsen och säkert något av de avgående borgarråden hade getts förnyat förtroende i en sådan process.

Men att prövas på detta sätt tycks inte falla någon in. Istället deklarerar alla att de ska fortsätta som förut, som om ingenting hänt. Det är sjukt!

Som katter kring het gröt

En analys av valutgången visar tydligt att det var det bristande förtroendet i Stockholm stad och län som kraftfullt bidrog till att socialdemokraterna förlorade regeringsmakten. Detta måste få tydliga konsekvenser för den politiska ledningen i Stockholm både inom partiet och i stadshuset. En rannsakningens och självprövningens tid bör naturligtvis nu prägla den stockholmska socialdemokratin.

I Stockholm gjorde socialdemokraterna det sämsta valet i modern tid. Ett valresultat på knappt 25% och åtta förlorade mandat i Stockholms kommunfullmäktige. Men inte ett ljud om vem eller vilka som är ansvariga för katastrofresultatet. Tänker de ledande socialdemokraterna i Stockholm fortsätta med samma laguppställning kommer osökt tanken på strutsen som stack huvudet i sanden. Men det går inte att försöka göra sig osynlig och tro att stockholmarna ska glömma det misslyckade valet.Väljarna i Stockholm har tydligt sagt ifrån att de saknar förtroende för Stockholms socialdemokrater. De och medlemmarna i Stockholms Arbetarekommun har rätt att få veta vilka konsekvenser detta valresultat leder till.

I stället är det tyst, mycket tyst. De mest berörda, de som främst präglat den socialdemokratiska politiken och valrörelsen, går som katter kring het gröt.


Tänker den politiska ledningen i arbetarekommunen bara sitta kvar på sina poster, som om ingenting har hänt? Ska dessa förlorare klara av uppgiften att leda och bygga upp ett slagkraftigt oppositionsparti med målet att återvinna stockholmarnas förtroende i valet 2010. Nej, det är naturligtvis inte möjligt.

De tecken på valanalys som har anats från Annika Billström är dels att det är Göran Perssons fel att det gick dåligt i Stockholm och att Stockholm skulle vara utsatt för en rikstrend, att regeringen Persson fört en storstadsfientlig politik. Att stockholmare har svårt att kalla rikets andra stad för storstad är väl känt sedan länge. Kanske har dom rätt, för Göteborgs socialdemokrater verkar inte ha drabbats av vare sig storstadsfientlighet eller rikstrend. Det verkar mer sannolikt att riket drabbats av en stockholmstrend.

Att skylla på andra förstärker bara bilden av dåliga förlorare oförmögna att se sin egen roll och sitt eget ansvar för misslyckandet i Stockholm. Dessutom visade Göran Persson att han har så pass gott omdöme att han redan på valnatten tog konsekvenserna av valresultatet.

Vad det misslyckade valet i Stockholm beror på, förutom brister i ledarskapet, kräver djupare diskussion och analys, men det ser ut som en paradox där Annika Billström lagt mycket tid på företagandet och näringslivsfrågor, ett fruktlöst försök till inbrytning i moderaternas favoritområde samtidigt som moderaterna i huvudsak pratat om jobben, den del av politiken där vi socialdemokrater länge haft vår hemmaplan. Idag har vi fått svart på vitt att Fredrik Reinfeldt och Kristina Axén Olin avgick som överlägsna segrare i ”makeovermatchen”.

Jag känner inte något personligt agg till Annika Billström, Tomas Rudin och Bosse Ringholm, jag är inte besviken på partiet, jag är upprörd och förbannad för att de ledande socialdemokraterna i Stockholm vägrar att se sanningen i vitögat och ge plats för nya krafter som kan återge förtroendet för (s) i Stockholm.

Folkpartiet tillsätter etikkommisson

Snällisten Stefan Einhorn ska leda fp:s etikkommission. Utan tvekan ett gott val, men hur ska det gå för Lars Leijonborg och Jan Björklund som frankt har gått ut med att dom "gjort upp med snällismen"?

Men visst behöver folkpartiet en etikkommision, inte bara på grund av dataintrånget. Läste just i en av våra lokaltidningar här på Kungsholmen där alla partier tillfrågats om hur de ställer sig till utförsäljning av allmännyttans fastigheter till bostadsrättsföreningar. Så här svarar folkpartiet:
"Den som vill ska få köpa sin hyreslägenhet i allmännyttan. Inte bara ledande socialdemokrater och LO-företrädare ska ges denna möjlighet." Vad är detta om inte både lögn och förtal?

Det moraliska och etiska förfallet har gått på djupet inom folkpartiet. Hur har de järnhårda "elakisterna" Björklund och Jakobsson lyckats få de inom folkpartiet talrika och gudfruktiga frikyrkomedlemmarna att så fjärma sig från sin tro och sina biblar.

Nej här behövs räfts och rättarting. Förhoppningsvis klarar folkpartiet av att hitta tillbaka till en mer folklig moral och etik, och kanske till och med hittar de sin socialliberala ådra om de gräver tillräckligt djupt.

Har lögnen och fusket blivit OK?

Just nu känns det som att den borgerliga medelklassens dubbelmoral upphöjts till någon slags normalitet. Nej, jag ska inte spekulera i folkpartiets dataintrång den här gången. I stället nöjer jag mig med att peka på ett par i förbigående uppsnappade texter.

I slutet av veckan fick jag, som bilägare i Stockholm, ett brev från moderaterna Kristina Axén Olin och Sten Nordin. Där kunde jag läsa följande två meningar:
"Trängseln i stockholmstrafiken är inte särskilt omfattande ur ett internationellt perspektiv och tidsvinsterna av trängselskatteförsöket inte särskilt stora. Under morgonrusningen var det exempelvis ingen skillnad alls."
Den andra meningen är en uppenbar lögn. Den första meningen antyder att stockholmarna är gnälliga när de klagar på bilköerna och bör vänja sig med detta tillstånd. Det är ändå mycket värre internationellt.

På ABC:s hemsida läste jag följande:
"En ny undersökning som Stockholmspartiet har gjort visar att av de totalt 101 ledamötena i kommunfullmäktige är nästan hälften heltidspolitiker. Bara en minoritet är fritidspolitiker." Hur kan man få ihop detta? Nästan hälften är heltidspolitiker och fritidspolitikerna är i minoritet, alltså är dom som utgör nästan hälften fler än resten som rimligen måste vara några fler än hälften. Eller finns "Osynliga partiet" redan i Stockholms kommunfullmäktige och gäckar de matematiska beräkningarna? Jag sökte vidare på Stockholmspartiets hemsida för att försöka få klarhet i problemet. Men där fanns inte en rad om denna undersökning.

Nåväl, jag kan bara uttala mig om den socialdemokratiska grupp där jag själv ingår som en av 35 ledamöter och konstaterar att i denna grupp finns det 10,5 heltidsarvoderade politiker vilket motsvarar 30% av hela gruppen. Men det kan kanske beskrivas som nästan hälften om man är yvig med siffrorna. Dock blir det en väldigt stor minoritet av de fritidspolitiker som utgör 70% av den socialdemokratiska fullmäktigegruppen.

Vart tog drevet vägen?

Eller, egentligen har det inte varit något drev. Men visst är det intressant att jämföra med t.ex. Laila Freivalds bostadsrättsköp och den fumlige Lars Danielsson. Skillnaden på dessa enormt uppmärksammade affärer och folkpartispioneriet är att varken Freivalds eller Danielsson begått något lagbrott. Det brott som flera folkpartister misstänks för kan ge upp till två års fängelse vilket inte särskilt många brott ger i Sverige.

Ändå är jag inte säker på att jag verkligen saknar reportage och bilder från Johan Jakobsson eller Niki Westerbergs trädgårdar eller trappus, eller, vad deras grannar och skolkamrater har för uppfattning.

Och vad hände med expressenjournalisten Niklas Svensson? Det enda som läckt ut är att han mår dåligt. Det måste vara tjocka väggar i bonnierkoncerenens hus.

Men det är märkligt att "trädgårdsreportagen" uteblivit.

Är det så lyckligt att massmediafolket äntligen har tagit ett rejält kliv mot en justare pressetik?
Det skulle glädja mig mycket, men än mer förvåna mig.

När avslöjas Leijonborgs nästa lögn?

Det är högst osannolikt att Lars Leijonborg och troligen också vice ordföranden Jan Björklund inte informerades redan i mars om att LUF:s pressekretarare Per Jodenius hade kommit över lösenord till SAPnet.

Även om Johan Jakobsson bedöms vara en stark partisekreterare kan han knappast helt på egen hand utformat den startegi som innebar att Per Jodenius skulle vända sig till massmedia och avslöja sitt innehav av lösenordet, en i sig märklig strategi, utan att meddela detta till ordförandeparet Leijonborg/Björklund. Om nu Jacobssons strategiska snille gett det resultat som han påstås förväntade sig hade storyn slagits upp stort i Expressen. Alltså, att Leijonborg/Björklund skulle få läsa detta i Expressen och vara helt ovetande, riskera att bli uppringda av massmedia och utfrågade om det inträffade. Det är klart att de skulle sätta upp förvånade miner och vara helt ovetande på riktigt. Men det skulle dom klara mycket bättre om de var förberedda och sampratade.
Nu kom det ingen story i Expressen vilket ser ut att bli en affär för sig. Det är därför också mycket förvånande att Jakobsson och andra inblandade inte såg till att den känsliga frågan på något annat sätt försvann från dagordningen, exempelvis genom att ringa socialdemokraterna och meddela dom att de fått veta att lösenord till SAPnet var på drift. Det hade varit juste och mer i linje med folkpartiets valaffischer.
Idag vet ingen med säkerhet när Jakobsson eller Leijonborg talat eller talar sanning och många frågor är fortfarande obesvarade.

Ska det bli polisen som gräver fram sanningen eller hinner media före?

Reinfeldt bryter sin tystnad

Äntligen har Fredrik Reinfeldt tagit bladet från munnen. Den som fick honom att göra det var Marita Ulvskog. Inte oväntat försöker Reinfeldt helt efter den inarbetade strategiska modellen flytta fokus till Ulvskog från Leijonborg och folkpartiets kriminalitet. Den här gången kommer han inte att lyckas.
Förresten var Marita Ulvskogs liknelse riktigt bra. Hur många våldtäktsmän har inte försökt förminska sin illgärning genom att utmåla offret som lättfotad, lättklädd och egentligen intiativtagare till våldtäkten. På samma sätt har borgerligheten försökt att förminska folkpartiets brott genom ständiga påståenden att socialdemokraterna har ett dåligt skydd mot intrång i sitt interna nätverk.
Sådana anklagelser är direkt patetiska.

Fredrik Reinfeldts ganska taffliga uttalande väcker istället misstankar om att han vet mer än han säger. Är han rädd eller kanske han till och med känner till att LUF:are och MUF:are kontinuerligt byter information med varandra? Hur långt ut har lösenordet till SAPNET egentligen spridit sig?

Vi kommer naturligtvis att få veta det. Den av Reinfeldt så ofta omhuldade poliskåren har blivit riktigt duktiga på att nysta upp brott där datorer och nätverk används.

Det är troligen en hel del kvar innan vi kan summera den här superpräktiga skandalen.

Ett folkparti i fritt fall

Var är magister Björklund?
Någon måste få ordning i klassen!
Nej, nu räcker inte pekpinnarna till. Nu är det bara en tidsfråga innan Leijonborg får kasta in handduken. Han kommer inte att överleva valrörelsen och frågan är nu hur många andra i folkpartitoppen som Leijonborg drar med sig i fallet. Än så länge är det bara magister Björklund som kan beläggas med att ha använt sig av den illegala informationskällan.

Finns det någon i toppskiktet som kan ta över? Hur mår Pihlsäter, har hon fått tillbaka körkortet?

Nej, det är nog kört nu, inte bara för folkpartiet. Det är inte möjligt att restaurera fyrklöveralliansen när ett blad har vissnat och fallit av. Inte ens den mest retoriskt skickliga moderat kan säga att alliansen står stark - vi är mer eniga än någonsin i historien - utan att bli utskrattad.

Att folkpartiet går mot sitt sämsta val någonsin kommer inte att förvåna någon. Men hur ska alliansens ingenjörer i moderatkansliet agera för att rädda alliansens trovärdighet och hur ska folkpartiet hanteras vid en eventuell regeringsbildning?
Utmaningen för Anders Borg och alla tankesmedjor är nog denna gång för stor.

Nu går det inte längre att ens försöka spela 0-0 och hoppas på att decimalerna är på alliansens sida vid rösträkning och mandatfördelning. Det blir i stället fokus på att hålla ned förlustsiffrorna.

Tiden rinner snabbt ut för folkpartiet och alliansen.

Borgerlighetens diskreta charm

Naturligtvis kommer de flesta ihåg Leijonborgs tidigare utfall om en "socialdemokratisk kultur" i samband med den pappalediga socialdemokraten som skickade fejkade "reinfeldtmail".

Påminner mig ett inte särskilt diskret samtal jag hörde i offenlig miljö för någon månad sedan där ett par yngre folkpartister ohämmat delade med sig av sina smått groteska fördomar om socialdemokratin och socialdemokrater. Min spontana reaktion var att de skämtade men det var på fullt allvar. Smått förfärad konstaterade jag, återigen hur tråkigt det är att de kloka är så fyllda av tvivel och de korkade alltid så tvärsäkra.

Har de (folkpartisterna) blivit övermodiga och förlitat sig på att svensk media ägs av borgerliga familjer som gärna skyddar "sina" partier och deras företrädare?

Risken att invaggas i en sådan falsk trygghet är naturligtvis stor med tanke på att det senaste halvåret har tre framträdande folkpartister ertappats med lagbrott, en gratisåkare och två rattfyllor, utan att det uppstått något mediadrev.

Naturligtvis har en sådan inställning fått förstärkt legitimitet av att en av moderaternas retoriska hörnpelare om en "despotisk och korrupt" socialdemokrati förvandlat socialdemokraterna till ett i alla lägen tillåtet villebråd.

Enkelt uttryckt kan jag konstatera att borgerligheten fallit offer för sina egna myter.

Alliansens skattesänkningar äts upp

Det blir inte 1 000 kronor mer i månaden kvar efter alliansens skattesänkningar, som tidigare utlovats, utan bara 500 kronor. Det framkom vid SVT:s partiledarutfrågning med moderatledaren Fredrik Reinfeldt på söndagen.
Sänkningarna ska finansieras med en rad försämringar och skattehöjningar. Bland annat får man inte längre dra av för fackavgiften, eller hemdator. Egenavgifterna till a-kassan blir högre och bilförsäkringen, för att inte tala om motorcykelförsäkringen, blir också dyrare.

Det som långsiktigt är riktigt oroande med att lägga över sjukvårdskostnaderna i trafikförsäkringen är att det är ett steg mot en privatiserad sjukvårdsförsäkring, modell USA. En sådan utveckling är det inte särskilt många svenskar som vill vara med om.

Vad händer i kommunerna?
Lägg därtill vad som kan komma att hända på kommunal nivå. Blir maxtaxan i förskolan och äldreomsorgen kvar? Hur ska vårdnadsbidraget finansieras i slutändan? Vilka andra kommunala avgifter kommer att höjas eller införas. Avgift för boklån på biblioteken och bort med fri entré på museerna är redan klart. Vad händer med skolmaten?

Bostäderna
Går det att genomföra så många fler omvandlingar av allmännyttan till bostadsrätter? Kommer de allmännyttiga bostäder som inte går att omvandla att säljas till privata hyresvärdar? Hur blir det med hyrorna, ingen har hittils nämnt marknadshyra utanför de borgerliga korridorerna, men flyttar makten in i dessa korridorer lär det inte dröja innan frågan blir aktuell.

Vad händer med trängselskatten om stockholmarna säger Ja?

Till slut, kommer sjukhusen att säljas till privata företag?

Många frågetecken återstår! Svar kommer knappast före den 17 september.

Överraskande blek Reinfeldt i TV

Söndagskvällens utfrågning av moderatledaren visade en Fredrik Reinfeldt långt ifrån storformen. Han lyckades inte övertyga i någon viktig fråga. Tvärtom hade han stora svårigheter att förklara hur sänkt A-kassa ska ge fler jobb.
Han undvek dock att säga "att blir man tillräckligt fattig tar man vilket jävla jobb som helst". Hans besked om hur den som är förtidspensionerad ska få jobb på den öppna arbetsmarknaden var också mycket svävande och oklart. När moderatledaren skulle förklara varför pensionärer ska ha en högre skattesats än de som arbetar var han i alla fall tydlig med att det är avsikten, men motiveringen att det är dom som jobbar som ska ha lägre skatt lär inte hålla. På något sätt har Reinfeldt och aliansen missat att dagens pensionärer har jobbat 35, 40 till och med i 45 år och under alla dessa år avstått en del av sin lön för att betala till den pension de lever av idag. Kanske har deras egen retorik när det gäller att röra ihop "bidrag, bidragsberoende och riktiga jobb" gjort att de helt enkelt missat att både sjukpenning, a-kassa och pension är försäkringar och inga bidrag. Att reta upp den stora väljargruppen som kallas pensionärer är inte särskilt lyckat när valrörelsen går in i slutspurten.

Det blev för mycket trixande med förklaringarna, för många system och tekniker. Plötsligt blev Reinfeldt som vilken politiker som helst, långt från den skickligt intrimmade retoriken som så väl beskrivs i den mycket läsvärda boken George W. Reinfeldt.

Om inget annat avslöjade att de "Nya" moderaterna är samma gamla högerparti som det alltid varit så blev det tydligt i slutet av utfrågningen. Det är de mest utsatta grupperna, arbetslösa, förtidspensionärer och människorna i tredje världen som ska betala aliansens satsning på "de som arbetar".