Äldreomsorg - en fråga om system och modeller

Den sedan alltför många år gällande modellen med upphandling av vård och omsorg på kommersiella grunder är ett omänskligt system som sätter penningen före människan.
Under måndagens debatt i Stockholms kommunfullmäktige om ny äldreomsorgsplan blev jag återigen påmind om att omsorgen om pengar och principer är större än omsorgen om de äldre.

Efter att ha levt i 25 år på Kungsholmen, stadsdelen som är ledande när det gäller privat äldreomsorg kan jag konstatera att denna omsorg varken är bättre eller sämre än i andra stadsdelar. Vad är då vitsen med privatisering? Knappast är det omsorgen om de äldre, inte heller kan det vara ekonomiska skäl då omsorgen inte heller är billigare här än på andra ställen. Alltså är det främst ideologiska själ som är drivkraften bakom privatiseringarna. Men det finns också bakomliggande ekonomiska orsaker om vilka privatiseringsivrarna inte gärna pratar högt om.
Ideologiskt står moderaterna fortfarande längst till höger och ligger förhållandevis lågt i debatten om äldreomsorgen. Deras lydiga allianspartier får ikläda sig en mer aktiv roll när det gäller att sjunga privatiseringens lov. Det är svårt att avgöra hur medvetna lydpartierna är om moderaternas mera långsiktiga mål och om dom delar moderaternas omsorgsideologi fullt ut.

Vad vilja då moderaterna?
Deras långsiktiga mål är att krossa den svenska välfärdsmodellen (systemskifte) och ersätta den med ett verkligt privat alternativ som finansieras genom privata försäkringar och sparande i olika mer eller mindre spekultaiva former. De vill skapa ett samhälle med en privat omsorgsmarknad där penningen är helt avgörande vilken omsorg jag kan få del av den dag jag behöver det.
Men varför berättar inte moderaterna detta öppet och ärligt?
Naturligtvis för att de är smarta, dom vet vad alla andra vet, nämligen att den svenska välfärdsmodellen har starkt stöd bland c:a 70% av väljarna. Därför är det politiskt oklokt att öppet attackera vår välfärdsmodell. Bättre är då för deras del att lägga ut dimridåer och driva "sosselight-politik" i massmedia för att inte oroa väljarna med vad som väntar runt hörnet.
På vägen har moderaterna bra draghjälp av allianspartierna när dom driver sina krav på omsorgscheckar av olika modeller och med argumentet valfrihet som spjutspets. Det underlättar övergången till det moderata framtidssamhället.

Frågan är om folkpariets, centerns och kanske också kristdemokraternas väljare är beredda att följa sina partier hela vägen till moderaternas penningfixerade drömsamhälle?

Jag tror knappast det. I synnerhet inte i vår fina stadsdel som bebos av moderna och kloka människor som sätter välfärdens trygghet, med god kommunal omsorg för både barn och gamla, bra skolor och en miljömedveten hållbar utveckling av boende, fritid och service före en helt kommersiell samhällsmodell.