Kungsholmenskivan

Stadsarkivet släppte i juni en DVD/CD-skiva med kungsholmenhistoria. Det är en i många stycken utmärkt produktion. Det historiska materialet är koncentrerat till tiden mellan 1850 – 1930, men en hel del intressanta fakta från både äldre och senare tid finns också med. Skivan skildrar framför allt industrialismens genombrott på Kungsholmen. Materialet är mycket brett och ger omfattande information om arbetsplatser, bostadsförhållanden och levnadsvillkor.

Den innehåller också berättelser om både framträdande och udda personligheter. Mycket information finns om arbetarrörelsens framväxt, parallellt med folkrörelser, frikyrkor och andra organisationer. Samtidigt som industrierna etablerades på Kungsholmen växte också sjukhusen fram och även militären var ett påtagligt inslag i stadsbilden. Naturligtvis finns Eldkvarn med, liksom Bolinders, Separator och Graham Brothers men också bryggerierna, bagerier, mindre arbetsplatser och klassiska butiker som PG Sjöholms herrekipering i korsningen Hantverkargatan/Scheelegatan och i samma kvarter Trikåhörnan som fortfarande är öppen. Det finns också en skildring från bildandet av Kungsholms socialdemokratiska förening 1921.

Allt detta presenteras smakfullt och välskrivet. DVD-versionen av Kungsholmsskivan innehåller 4500 bilder och 500 nyskrivna artiklar samt nästan en timme journalfilmer. Den något magrare CD-versionen innehåller samma textmaterial men saknar filmer och högupplösta bilder och rekommenderas till den som har en äldre modell av dator/PC. Båda skivorna ingår i förpackningen som är mycket prisvärd och går att köpa hos stadsarkivet på Kungsklippan för 395 kronor.

Jag ser fram mot många timmar tillsammans med Kungsholmenskivan, faktiskt längtar jag så här i början av det soliga juli efter ett par riktiga regndagar så att jag i lugn och ro kan dyka djupare ned i skivans digra innehåll.

Trängselskatteförsöket blir dyrare

Det är glest med stockholmsnyheter i juli, men men försöket med miljöavgifter i Stockholm nästa halvår går alltid att damma av. Nu konstaterar Vägverket att teknikinstallationen blir 140 miljoner dyrare än beräknat.
Inget som oroar projektledaren Birger Höök som säkert är van med att det alltid blir dyrare än prognosen. Prognosmakare är sannolikt den yrkesgrupp i Sverige som är sämst på att räkna. Nåväl, orsaken den här gången är att rättprocessen om upphandlingsföfarandet har fördröjt och sett till att projektet blir dyrare.
Självklart skall lagen om offenlig upphandling följas precis som andra lagar, men tendensen de senaste två åren har varit att möjligheten att rättsligt pröva en upphandling har blivit ett politiskt slagträ i den alltmer polariserade blockpolitiksdebatten. Samtidigt är det bra att det går att pröva upphandlingar då det alltid finns risk att vissa företag som under lång tid byggt upp goda relationer med offentliga förvaltningar gynnas. För några år sedan pratade jag med en fd inköpschef på ett av våra större sjukhus som de sista åren jobbade på landstingets upphandlingsavdelning. Han sa inte direkt att det var bättre förr, men han var övertygad om att trots ny lagstiftning, specialiserade upphandlingsavdelningar och stora resurser så
hade det inte blivit mer rättvist med den nya ordningen. Tvärtom gynnar det nuvarande systemet stora företag med tillgång till exempel juridisk expertis på bekostnad av de mindre företagen som har svårt med den byråkrati som utvecklats.
Frågan är hur länge vi skall fortsätta att leka affär med våra gemensamma offentliga tillgängar.

En annan säker nyhetsspridare även i stilla juli är STOKAB där förvirringen fortsätter
Förra veckan berättade Dagens Nyheter att STOKAB:s VD bott i den "lyxiga sommarstugan" (teknikhuset) på Sandhamn under helgen då starten gick för segelregattan Gotland Runt. Visserligen hade jag hört rykten om detta men kunde inte i min vildaste fantasi tro att en VD i ett kommunalt bolag kunde vara så korkad. Dessutom hade han mage att föreslå att huset borde byggas till med en altan!
Vad kommer härnäst?

Äntligen lite humor från Gotland

Första vardagen i almedalsveckan presenterade sig Kulturpartiet på en mycket välbesökt presskonferens. Hela gräddan av den politiska journalistikens präktiga män med Lars Adaktusson och Mats Knutsson i främsta ledet slickade sig om läpparna och vädrade sensation. (och vad säger KG Bergström?)
Tänk att det är så enkelt att blåsa journalister!
Det var politisk och medial satir på hög nivå. Men dessa humorbefriade och totalt okritiska politiska journalister verkar fortfarande idag tisdag, inte riktigt förstå och framförallt inte acceptera att de gick på en blåsning.

Heder och mer pengar åt kulturarbetarna!

PS
Ojdå! Det blev visst för mycket även för en del politiker.
– Synnerligen omdömeslöst, säger Kenneth Johansson, riksdagsledamot för centern, om bluffen. Han tänker nu anmäla Riksteatern till riksrevisorn!
Fy sjutton för tråkiga, präktiga och glädjedödande politiker. Intressant är också att ta del av de rönnbärssura kommentarerna som kommit i massmedia under eftermiddagen.
Får dessa trista typer hålla på ett tag till kommer Sverige att bli känt i EU och resten av världen som europas i särklass värsta gnällbälte.
DS

Domstolsverket och Vasakronan - hårda nötter?

Mitt i sommarvärmen fortsätter tydligen spelet om Stockholms tingsrätts hemvist i framtiden. Som DN skriver den 5 juli "Det anrika rådhuset är för litet. De moderna lokalerna som domstolen disponerar vid Fleminggatan kräver en underjordisk gång - som kanske inte går att bygga". Detta har nu blivit ett till synes olösligt problem.

Varför?
Naturligtvis ligger det en hel del tjuv och rackarspel bakom detta "problem". Det finns självklart flera överkomliga lösningar på frågan. Faktiskt är det så att tingsrättens behov av lokaler har minskat, om det vore tvärtom skulle jag ha större förståelse om situationen upplevdes som ett problem.

Sedan mer än 20 år har tingsrätten i Stockholm haft verksamhet både i rådhuset och i kvarteret Klamparen på Fleminggatan. Det absolut enklaste är självklart att fortsätta som förut men att säga upp delar av de lokaler som nu hyrs i Klamparen, vilket en kommersiell hyresgäst skulle genomfört för länge sedan. Ett annat alternativ är att anta det utbyggnadsförslag, nr 5 eller 6 på relativt kort tid, som senast presenterades. Detta alternativ innebär tillbyggnad inne på rådhusets gård och på en vind i den befintliga byggnaden. Den lokala opinionen var beredd att acceptera detta förslag till att samla all verksamhet i rådhuset.

En hel del av tingsrättens personal föredrar att flytta till Klamparen främst av arbetsmiljöskäl. Men då dyker den här underjordiska gången, förlängningen av den klassiska "suckarna gång" upp som ett gigantiskt problem. Jag säger bara; Södra länken, Citytunneln! Vad är problemet?

Men naturligtvis, en tingsrätt bör ju hålla till i ett rådhus. Risken finns ju annars med en fastighetsägare som Vasakronan att dom med ett "tomställt" rådhus, bygger om det till Stockholms största bingohall eller innerstadens första Outletmarknad.

Så till slut, behåll nuvarande lösning och minska lokalytorna i Klamparen. Vem vet, när som helst kommer Domstolsverket med en ny utredning som lägger nya arbetsuppgifter på Stockholms tingsrätt.