Socialdemokratin på efterkälken
Socialdemokratin måste sätta en egen dagordning. Att jaga uppmärksamhet ocheventuella politiska poänger genom att följa den dagordning som styrs av allianspartierna och kablas ut över landet genom regeringsorganen Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet är att sälja sin själ.
Varför har partiet gett efter för det hypotetiska kravet att redovisa vilka man ska regera med två år in nästa val? Jo, för att Reinfeldt och regeringsorganen krävt det.
Varför kan Anders Borg få god tid på sig att förbereda en attack på bankerna och dess direktörer och ikläda sig någon sorts roll av oppositionsledare.
Att Mona Sahlin inte tillhör partiets stora tänkare är allmänt känt, hon har andra starka sidor, men det som är mest oroande idag är vilka rådgivare hon har i sin närmaste krets. Partiledningens ekonomiske talesman heter visst Tomas Östros. Finns han? Om han finns, vad gör han när högerns finansminister ostört kan leka upprorsman mot bankdirektörers fantasilöner, optioner och bonusar.
Om två år är det val till riksdagen
Visst finns det fortfarand ganska goda odds för ett regeringsskifte, men detta främst på grund av att alliansen kommer att få svårigheter med sitt stelbenta koncept. Men en påminnelse om det "bortglömda" valet 1979. Vi socialdemokrater var då synnerligen segervissa och fullständigt övertygade om att väljarna inte skulle ge Torbjörn Fälldin ytterligare en mandatperiod.
Det som oroar mest är att socialdemokratin inte klarat av att föryngra sig, eller att förbättra och
utveckla sin organisation. Trots att partiet byggt upp ett av de bästa och modernaste intranäten "Sossserian" för medlemmarna så har man hittils ändå inte lyckats locka några stora skaror att använda den utmärkta kommunikationsplattformen.
Fortfarande är det samma laguppställning, samma taktik, kanske någon ny och oprövad strategi i slutspurten. Men det räcker inte när vi 2006 gjorde ett av våra sämsta val, i Stockholm det sämsta någonsin sedan demokratins och den allmänna rösträttens införande.
Trots ett opinionsövertag för de rödgröna partierna med 10-15% idag är utgången av valet 2010 en helt öppen fråga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar